Show simple item record

dc.contributor.authorRydström, Kajsa
dc.contributor.authorSjögren, Maria
dc.date.accessioned2018-01-19T09:20:55Z
dc.date.available2018-01-19T09:20:55Z
dc.date.issued2018-01-19
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/55015
dc.descriptionBackground: Vaginal tears during childbirth is a common phenomenon. They can vary in magnitude and lead to subsequent inconvenience for the affected women. Most regions in Sweden offer a multi professional follow-up programme for women with third- and fourthdegree tears while women with first- and second degree tears are dependent on the follow-up visit included in the maternal health care package offered by the midwife at an outpatient unit. Objective: To examine midwives’ experience of following up vaginal tears caused by childbirth at the follow-up visit. Method: A qualitative interview study. A total of six registered midwives at midwifery-led outpatient units were included. Qualitative content analysis as described by Elo and Kyngäs was used for analysis of data. Results: The study revealed eleven categories that were ordered into four main categories: Guardian of women’s right to health, Insufficient presuppositions, Need of structure, Further referral. Midwives considered the following up of vaginal tears to be an important work task since it influences the future health of the affected women. The midwives did not feel they have the necessary knowledge and the tools to carry out this part of their responsibility in a patient safe manner. Furthermore, there seems to be a lack of appropriate places to refer patients in need of an expert opinion. It is dependent on the individual midwife where patients are referred to. Midwives expressed that there is a lack of feedback on the outcome following the referral. This feedback could contribute to their professional development. Cumulatively this can result in patients in need of help not receiving the care that they require. Conclusion: Midwives experience a lack of competence regarding following up vaginal tears after childbirth as well as an absence of guidelines for refferal. There is a wish for a cohesive chain of care with a possibility for a cross-proffessional knowledge exchange. As well as a need for competence inventory within the midwifery led units.sv
dc.description.abstractBakgrund: Förlossningsbristningar är vanligt förekommande i samband med vaginal förlossning. Bristningarna kan variera i omfattning och ge den drabbade kvinnan efterföljande besvär. De flesta landsting erbjuder ett uppföljningsprogram till kvinnor som drabbats av en bristning grad III-IV medan kvinnor med bristning av grad I-II hänvisas till eftervårdsbesöket hos barnmorska som ingår i mödrahälsovårdens basprogram. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenhet av att följa upp förlossningsbristning vid eftervårdsbesök. Metod: Kvalitativ intervjustudie av sex barnmorskor vid barnmorskemottagning, med efterkontroll som arbetsuppgift. Analys av data enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom elva kategorier som delades in i huvudkategorierna Förvaltare av kvinnans rätt till hälsa, Otillräckliga förutsättningar, Behov av struktur samt Ytterligare uppföljning. Uppföljning av förlossningsbristning uppfattades vara en viktig uppgift då det påverkar kvinnans framtida hälsa. Barnmorskorna upplevde sig inte ha kunskap och förutsättningar att utföra den på ett patientsäkert sätt. Det tycktes därtill föreligga en brist på tillfredställande hänvisningsmöjligheter för de kvinnor som är i behov av expertbedömning. Vart kvinnan uppmanas vända sig är beroende av den barnmorska som hänvisar. Barnmorskorna uppgav att de saknar återkoppling, något som skulle kunna addera till den egna yrkesutvecklingen. Sammantaget finns en risk att patienter i behov av hjälp inte erhåller den vård som de behöver. Att media uppmärksammat ämnet på senare tid trodde barnmorskorna medfört att det aktualiserats även inom barnmorskekåren. Slutsats: Det föreligger en upplevd kompetensbrist hos barnmorskor när det gäller att följa upp förlossningsbristningar och en avsaknad av struktur för att hänvisa vidare. Det finns ett önskemål om en sammanhållen vårdkedja med möjlighet till tvärprofessionell kunskapsöverföring liksom ett behov av kompetensinventering i verksamheterna.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectFörlossningsbristningsv
dc.subjectuppföljningsv
dc.subjectbarnmorskasv
dc.subjecthänvisningsv
dc.titleJa, visst gör det ont när rutiner brister – barnmorskors upplevelse av att följa upp förlossningsbristningsv
dc.title.alternativeYes, of course it hurts when routines are breaking – midwives’ experience of following up vaginal tears after childbirthsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record