ATT ÄGA EN REPRESENTANT. En studie om intressegruppers närvaro i riksdagen
Abstract
Representationsforskning i svensk kontext utgår vanligtvis från att riksdagsledamöterna slits mellan att representera partilinjen, möta väljarnas åsikter eller använda sitt förtroende till att föra fram sin egen agenda. Förutom dessa tre representationsideal flaggar forskare och politiker för att intressegrupper och politiker får allt närmare relation till varandra. Efter korporatismens tillbakagång i den svenska politiken har intressegruppernas formella inflytande minskat, och det informella inflytande ökat. I intressegruppsforskning studeras ofta särintressen och representation som två olika världar, men en stor del av den tidigare forskningen tyder på att intressegrupper och politiker rör sig i samma sfär. Denna studie undersöker intressegruppers närvaro i riksdagen och tar reda på om det finns ett samband mellan riksdagsledamöters förtroendeuppdrag i intressegrupper och deras enskilt lagda motioner. Genom statistisk analys beskrivs intressegruppernas närvaro i riksdagen och sambandet mellan förtroendeuppdrag och motioner. Resultatet visar att 58% av riksdagsledamöterna har eller har haft förtroendeuppdrag i en intressegrupp. Inom ramarna för studien visar resultatet också att det finns ett samband mellan ledamotens förtroendeuppdrag och lagda motioner.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2017-09-08Author
Åsbrink, Frida
Keywords
Intressegrupper
korporatism
särintressen
representation
riksdagsledamöter
Language
swe