Pecking order i svenska tillväxtföretag -En kvantitativ studie kring finansiering i svenska gasellföretag

Abstract

Bakgrund och problem: Ett företag kan antingen finansiera sin verksamhet via internt genererade medel, externa lån eller nyemitterat kapital. Pecking order-teorin beskriver denna hackordning som det internt genererade egna kapitalet som mest föredraget, följt av externa skulder och till sist nyemitterat externt eget kapital som minst föredraget. Tillväxtföretag bidrar till tillväxt i samhället, vilket skapar arbetstillfällen och bidrar till den gemensamma ekonomiska välfärden. På grund av nystartade företags bristande historia och en informationsasymmetri mellan intressenter inom och utanför företag kan det vara svårt för företag att anskaffa externa medel. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka företag som har uppvisat en kraftig organisk tillväxt under en kort period och hur förhållandet mellan nytt externt och internt kapital har sett ut under finansieringen av denna tillväxt. Avgränsningar: Studien utgår från svenska gasellföretag under ett år. På grund av kriterierna för att få gasell-utmärkelsen försvinner flera sorters snabbväxande företag, däribland företag yngre än fyra år. Metod: Frank och Goyal (2003) har varit utgångspunkten i analysen för att testa pecking orderteorin på svenska tillväxtföretag, med Dagens Industris lista över gasellföretag som urvalskriterium. Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ data som har hämtats ur databasen Business Retriever. Ur populationen på 917 gasellföretag har 41 företag valts bort vilket lämnat kvar 876 företag. Det undersökta eventuella sambandet är företags finansiella under- eller överskott och ändringen i deras långfristiga skulder under ett år. Testet görs om för att pröva samtliga variabler i studien. Dessa är branschtillhörighet, soliditet, omsättningstillväxt, ålder, avkastning på eget och totalt kapital, samt omsättning. Resultat och slutsatser: Utifrån en uppdelning av gasellföretag i företag som har ett finansiellt underskott och företag som har ett finansiellt överskott, visar studien på varierande grad av belägg för pecking order-teorin på svenska tillväxtföretag. Studien finner att för företag med ett finansiellt underskott kan pecking order-teorin förklara deras finansieringsbeteende. För företag med ett finansiellt överskott är inte sambandet mellan detta och förändringen i lån lika tydlig. Därför går det inte att utifrån denna studie förklara dessa företags finansiering med pecking order-teorin. Förslag till fortsatt forskning: Vad händer med gasellföretag åren efter de har blivit utsedda och varför? Skiljer sig noterade och onoterade snabbväxande företag sig åt ur ett pecking orderperspektiv och i så fall, varför? Vilken påverkan har företags storlek på sannolikheten att pecking order-teorin följs?