Utrikesfödda kvinnor och mammografi - vad upplever de som hinder för deltagande?

Abstract

BAKGRUND: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Alla kvinnor i Sverige mellan 40–74 år rekommenderas av Socialstyrelsen att delta i mammografiscreening. Mammografiscreening erbjuds var 18-34:e månad och innebär en röntgenundersökning av brösten för att upptäcka tumörer i tidigt skede innan uppvisade symptom. Motivationen för programmet är att dödligheten sjunker med 16–25 procent. Tidigare studier visar att utrikesfödda kvinnor uteblir från mammografiscreening i större utsträckning än inrikesfödda. Dödlighet på grund av bröstcancer är högre bland utrikesfödda och kan undvikas med regelbunden mammografiscreening. SYFTE: Att identifiera de faktorer som utgör hinder för utrikesfödda kvinnor från att delta i mammografiscreening. METOD: En allmän litteraturöversikt utfördes enligt Friberg där tio vetenskapliga artiklar valdes. Av dessa var åtta kvalitativa och två kvantitativa. RESULTAT: Resultatet identifierade flera hinder som orsakade att utrikesfödda kvinnor uteblev från mammografiscreening. Dessa hinder kategoriserades till tre teman och tio subteman. Teman var: strukturella hinder, sociokulturella hinder och psykosociala hinder. Subteman var: språkbarriär, sjukförsäkring och invandrarstatus, förpliktelser, transport och tillgänglighet, okunskap om bröstcancer och mammografiscreening, syn på sjukvård och mammografiscreening, kulturella uppfattningar om cancersjukdom, blyghet, rädsla för smärta och rädsla för cancer. KONKLUSION: Litteraturöversikten kan användas för att bättre förstå de hinder som utrikesfödda kvinnor upplever i samband med mammografiscreening. Översikten belyser områden där röntgensjuksköterskan i det dagliga arbetet kan påverka. Främst genom att informera i samband med undersökningen, ge personcentrerad vård och ett gott bemötande.