Fysisk aktivitet och smärttrösklar vid långvarig

Abstract

Långvarig (över 3 månader) muskelsmärta är vanligt och drabbar mellan 30 % och 50 % av vuxna i befolkningen. En del av dessa har långvarig ländryggssmärta (smärta i nedre delen av ryggen), cirka 20 % i befolkningen. Vid långvarig ländryggssmärta är smärttrösklar mätt med tryck lägre än hos smärtfria personer. Att mäta smärttröskel med tryck innebär att ett ökande tryck appliceras på bestämda punkter på kroppen och personen får markera när tryckkänsla övergår till smärta. Det applicerade trycket som ger smärta noteras och kan sedan jämföras mellan personer och grupper. Långvarig smärta kan vara lokal (på en plats) eller generaliserad och upplevas över större delar av kroppen. Personer med långvarig smärta förekommer oftare inom vården och har en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Fysisk aktivitet minskar risken för hjärtkärlsjukdom och ger en minskad smärta och bättre funktionsnivå vid långvarig muskulär smärta. Målet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan självrapporterad smärta, fysisk aktivitet och smärttrösklar hos personer i åldern 40-70 år med långvarig ländryggssmärta. I studien inkluderades 176 deltagare som i en större befolkningsstudie uppgivit att de hade långvarig ländryggssmärta. För att få reda på smärtutbredning och fysisk aktivitet användes svar från enkäter. I enkäten kunde deltagarna på en smärtteckning markera områden som varit smärtsamma i mer än tre månader. Fysisk aktivitet skattades i enkäten i minuter vardagsmotion/vecka och minuter fysisk träning/vecka. I studien gjordes dessutom kliniska tester på 73 deltagare. Smärttrösklar testades med tryck på åtta mätpunkter och konditionen genom ett konditionstest på cykel. Resultatet visade att män hade betydligt högre smärttrösklar än kvinnor och tendenser till att äldre personer hade högre smärttröskel än yngre personer. Kvinnor som rapporterade att de hade smärta över större delen av kroppen hade lägre smärttröskel än de som rapporterade mindre utbredd smärta. Studien visade också att de kvinnor som var mycket fysisk aktiva hade högre smärttrösklar än det som låg-medel-aktiva. Det kunde inte visas några samband mellan kondition och smärttröskelnivå eller självrapporterad smärta. Då detta var en studie som tittade på samband vid ett tillfälle kan vi inte säga om det är så att mycket fysisk aktivitet ger högre smärttrösklar eller om kvinnor med högre smärttrösklar är mer fysisk aktiva än de med lägre smärttrösklar. För att svara på detta behövs fler studier där man låter personer med långvarig muskulär smärta följa träningsprogram med olika intensitet och testar smärttrösklar före och efter.