Den (o)politiska kvaliteten - En studie om vilka föreställningar om kvalitet som finns inbäddade i två skolhuvudmäns systematiska kvalitetsarbete

Abstract

Sedan mitten av 1990-talet har kvalitetsbegreppet fått allt större utrymme i den svenska skolpolitiken. Ett exempel på detta är skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet. Lagen ålägger både huvudmannanivån och rektorerna att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamhetens resultat, utvärdera och analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Denna studie utgår från en inriktning inom kunskapsområdet policyanalys, där föreställningar om verkligheten betraktas som en avgörande förklaringsfaktor med avseende på utformningen av policys. I studien undersöks vilka föreställningar om kvalitet som två skolhuvudmäns systematiska kvalitetsarbete bygger på. För att undersöka huvudmännens kvalitetsarbete har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Studiens frågeställningar är utformade med inspiration från policyforskaren Bacchis ramverk för policyanalys och lyder: Vilka problem ska det systematiska kvalitetsarbetet lösa? samt Vilka föreställningar om kvalitet finns inbäddade i det systematiska kvalitetsarbetet? Som ett stöd i analysen används ett analysverktyg som konturerats utifrån centrala kvalitetsteoretikers beskrivning av begreppet. I analysen argumenterar jag för att huvudmännens systematiska kvalitetsarbete bygger på föreställningar om att kvalitet i skolan handlar om goda mätbara resultat, förekomsten av kvalitetssäkringssystem, nöjda kunder och till viss del svårmätta och traditionella utbildningsvärden. Detta ger stöd till tidigare författares teser om kvalitetsbegreppets samtida innebörd. Undersökningen ger också stöd till tesen om att kvalitetsarbetet i skolväsendet inte bygger på en föreställning om kvalitet som förekomsten av en diskussion om vad begreppet egentligen betyder. Vid sidan av kvalitetsföreställningar som tidigare författare lyft fram argumenterar jag för att huvudmännens systematiska kvalitetsarbete också bygger på föreställningar om att kvalitet är densamma oavsett kontext, att skolverksamheten har stor möjlighet att själva påverka kvaliteten i skolan samt att kvalitetens innebörd påverkas av rekommendationer och satsningar som görs av aktörer utanför den lokala skolorganisationen.