Kunskapsstaden Göteborg - varför och för vem? Tre organisationers syn på kunskap och Göteborg som kunskapsstad 2000-2016

Abstract

Allt fler städer, i och utanför Sverige, kallar sig för kunskapsstäder. Men vilken sorts kunskap syftar man egentligen på? Och vad är det tänkt att en inriktning på kunskapsutveckling ska bidra med? Tidigare forskning har problematiserat det faktum att kunskapen som städer eftersträvar kan syfta antingen på en allmän kompetenshöjning, med social utjämning som syfte, eller på en mer elitistisk spetskunskap som kommer färre invånare till del. I Göteborg har Stadskontoret lyft betydelsen av att satsa både på grundläggande utbildning och högteknologisk spetskompetens.

I rapporten studeras två offentliga och en privat organisation som har stort inflytande över stadens framtida utveckling: Göteborgs stad, Göteborgs universitet samt Västsvenska Handelskammaren. Med hjälp av det tvärvetenskapliga perspektivet Cultural Political Economy analyseras intervjuer och 17 år av textmaterial. CPE, som är ett i Sverige relativt ovanligt angreppssätt, synliggör så väl organisationernas meningsskapande som deras praktik.

Rapportens utgångspunkt är intressekonflikten mellan olika sätt att se på kunskap. Staden Göteborg präglas dock av en stark samsyn kring behovet av tillväxt, stärkt konkurrenskraft och ett ökat visionerande kring framtiden. Dessutom har samverkan mellan olika aktörer blivit mycket viktig. Samtliga tre organisationer tjänar på detta. Studien visar bland annat att hur samverkan och en gemensam vision kan fungera för att dölja intressekonflikter, vilket i sin tur kan underlätta för olika organisationer att mötas i stadens governanceprocesser. Dessa resultat torde ha relevans även för andra städer som använder begreppet ”kunskapsstad”.