Den vite mannens börda. En studie över skildringen av Afrika och afrikaner utifrån synsättet den vite mannens börda.

Abstract

Take up the White Man’s burden- Send forth the best ye breed- Go bind your sons to exile To serve your captive’s need To wait in heavy harness, on fluttered folk and wild- Your new-caught, sullen peoples, Half-devil and half-child.1 Rudyard Kiplings dikt The White Man’s burden publicerades första gången 1899, och ovan kan den inledande delen av den berömda dikten läsas. Det finns olika tolkningar av dikten och en av dem är att Kipling skrev den för att uppmana USA att följa Storbritanniens och andra europeiska länders exempel och anta den börda som imperialismen innebar. Den vite mannens börda kom att bli en eufemism för den rasistiska imperialismen.2 Under mina tidigare studier i engelska ingick det delkurser om de engelskspråkiga ländernas historia såväl som litteraturhistoria. En av de författare som togs upp var Rudyard Kipling, och eftersom imperialismen är en så viktig del de engelskspråkiga ländernas historia studerades självklart också detta. Dessa studier väckte mitt intresse för imperialismen, vilken nådde sin höjdpunkt under perioden 1880–1914.3 Hur Afrika och dess befolkning skildras i läroböcker är något som ett flertal forskare har studerat. Tidigare forskning visar bland annat hur afrikaner beskrivs i olika pedagogiska texter, hur synen på olika främmande kulturer är i geografiläroböcker, samt de gamla och nya fördomar om Afrika som kan återfinnas i läroböckerna.4 Enligt ovan blev den vite mannens börda ett välkänt begrepp som stod för den rasistiska imperialismen. Jag har inte hittat någon tidigare forskning som har studerat skildringen av den afrikanska världsdelen ur det synsätt som kan sammanfattas i begreppet den vite mannens börda...