IAS 19 -Bortom korridoren-

Abstract

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivit två alternativa redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster, redovisning direkt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillägg i IAS 19 som innebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det här medförde att företag som redovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster. Tillägget i standarden resulterade i att svenska företag kunde närma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gällande aktuariella vinster och förluster. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillämpar IAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare är syftet att undersöka motiv och effekter av ett byte av redovisningsprincip från korridorregeln till redovisning via eget kapital respektive motiv till en fortsatt tillämpning av korridorregeln. Metod: Uppsatsen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativa studien består av en granskning av 85 svenska börsbolags årsredovisningar. I analysen har den kvantitativa studien legat till grund för en sambandsanalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Telefonintervjuer har genomförts med tio utvalda företag i den kvalitativa studien. Resultat och slutsatser: Uppsatsens slutsats är att korridorregeln är den mest tillämpade metoden vid redovisning av aktuariella vinster och förluster. Motiven till att tillämpa korridorregeln är att företagen vill undvika fluktuerande resultat- eller balansräkning samt att de är vana vid metoden. De 16 % av företagen som valt att byta redovisningsprincip och tillämpa tillägget i IAS 19 motiverar bytet med att de vill redovisa pensionsåtagandet till ett marknadsvärde samt underlätta för användare av årsredovisningar. Den kvantitativa studien i SPSS påvisar att det finns ett samband mellan val av redovisningsprincip och hur stor omsättning företaget har samt hur stora andel av de anställda som arbetar i USA eller Storbritannien. Slutsatsen gällande effekter av ett byte av redovisningsprincip är att en minskad jämförbarhet mellan företag i Sverige har uppstått, medan jämförbarheten med företag i USA och Storbritannien ökat. Vidare har bytet av redovisningsprincip resulterat i upprättandet av en ny finansiell rapportering vilken underlättar för användare av årsredovisningar. Förslag till vidare forskning: Efter genomförandet av uppsatsen dras slutsatsen att pensionsnotens utformning skiljer sig åt mellan företag och det vore därför intressant att undersöka användares uppfattning om notens förståelighet. Vidare vore det intressant att genomföra samma studie igen för att kartlägga utvecklingen av val av redovisningsprincip.