Möjligt för mig. En kulturanalytisk studie om uppväxtvillkor, klass och genus i Anderssons Var det bra så?, Flygts Underdog och Alakoskis Svinalängorna

Abstract

1. Inledning Uppväxtvillkor och framtidsdrömmar är det tema som till stor del behandlas i de tre romaner som ligger till grund för föreliggande uppsats. De skildrar alla barndom och uppväxtvillkor i den svenska förorten på 1970- och 80-talen. De handlar om hur den fysiska miljön, familjen, kompisar och skolan, tillsammans bildar de villkor som gör avtryck och påverkar hur karaktärerna sedan kommer att forma sin framtid. Svinalängorna (2006) av Susanna Alakoski, Underdog (2001) av Torbjörn Flygt och Var det bra så? (1999) av Lena Andersson, är retrospektiva, socialrealistiska skildringar, där författarna utgått från sina uppväxtmiljöer för att skapa berättelserna. De tre romanerna behandlar till stor del uppväxtårens svårigheter. I Underdog finns ett uttalat klassperspektiv, ett underifrånperspektiv, där berättarjaget gör en klassresa. I Svinalängorna finns en tydlig genusmedvetenhet och den ger läsaren en bild av den könsordning som finns i berättarjagets närmaste omgivning. Romanen handlar också om vänskap och om hur föräldrarnas missbruk bryter ner familjen . Både Svinalängorna och Underdog har fått Augustpriset. Den tredje romanen som lästs är Var det bra så? av Lena Andersson, och är liksom de övriga två, en uppväxtskildring. Denna roman behandlar den klass- och etnicitetsproblematik som finns i förorten. Det är också en skildring av kompisrelationer och beskriver den råhet som kan finnas mellan klasskompisar samt hur dessa problem hanteras av vuxna i skolan. Underdog är skriven genom ett berättarjag, Johan, men där är berättarrösten vuxen, medan jaget i Svinalängorna, Leena, har ett barns röst. I Anderssons roman finns inget berättarjag, utan läsaren får följa olika karaktärer som alla är beskrivna i tredje person. Var det bra så? och Svinalängorna är båda debutromaner. De tre romanerna är intressanta att studera eftersom de har ett klass- och genusperspektiv och problematiserar de villkor som vuxenvärlden och skolan erbjuder barn och ungdomar. Detta gör dem också intressanta för lärare. Romanerna kan läsas i syfte att få en inblick och förståelse för den inverkan som genus och klass har på elevers uppväxtvillkor och prestationer i skolan. De kan också läsas i skolan tillsammans med elever, för att öka elevernas förståelse för sig själva och för andra människor då romanerna behandlar ämnen som många elever förmodligen kan relatera till. Ett sådant mål att sträva mot finns uttryckt i kursplanen i svenska.