Leasing - kan omarbetning av IAS 17 motiveras?

Abstract

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingområdet har ställt krav på normgivarna att utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senaste åren har det uppmärksammats hur stor del av företagens leasade tillgångar som hamnar utanför balansräkningen. Problemet med dagens sätt att redovisa anses vara att företag kan utforma leasingavtal som leder till att de tillgångar och skulder som uppkommer i och med ett leasingavtal inte aktiveras i balansräkningen. Detta påverkar jämförbarheten mellan företag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestämde i december 2006 att de tillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för varför IASB valt att starta en grundläggande omarbetning av IAS 17 ”Leasingavtal”. Studien syftar även till att belysa problematiken och den kritik som riktas mot den nuvarande standarden för att förstå varför en ny standard behövs. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast se problematiken ur ett redovisningsperspektiv. Studien bygger på fyra intervjuer med svenska revisorer och redovisningsspecialister varför den främst belyser vilka skäl till omarbetning av IAS 17 som existerar i Sverige. Uppsatsens slutsats kan således inte tala för övriga Europa eller USA. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra revisorer och redovisningsspecialister från de fyra stora revisionsbyråerna valts som respondenter. Insamlad data som valts att analysera kommer från intervjuer med utvalda respondenter. Från detta dras sedan paralleller till uppsatsens referensram, vilken främst består av tidigare forskning inom leasingområdet. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visar på att det inte finns någon kritik från användarna mot den nuvarande standarden IAS 17. Kritiken kommer istället från IASB själva. Anledningen till omarbetning av standarden sker främst på grund av att IASB vill ha en mer teoretisk fulländad standard, där ett liknande leasingavtal inte kan redovisas på två olika sätt. Även det harmoniseringsarbete som nu sker mellan IASB och FASB ligger till grund för omarbetningen. Förslag till vidare forskning: Då uppsatsen inte belyser problematiken från analytikers perspektiv skulle en sådan vinkling vara intressant för vidare forskning. Det skulle även vara intressant med en undersökning av hur kreditinstitut ställer sig till operationell leasing i deras kreditanalyser av företag. Vidare är det intressant att se hur den nya standarden utformas och hur den påverkar företag, revisorer och analytiker.