Ofta och detaljerat eller sällan och sparsamt

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på svensk industridesign ökar. Trots detta har fortfarande omsättningen för svenska industridesignföretag varit lägre än närliggande branscher. Lönsamheten för svenska industridesigners ökade heller inte nämnvärt efter den satsning regeringen gjorde på design mellan åren 2003-2005. Här är det något som haltar då resurser förbrukas i för stor grad i förhållande till de inkomster rörelsen ger. Redovisningsinformation kan här vara till hjälp då den kan verka som ett kommunikationsmedel dels internt i företaget, dels externt. Redovisningsinformation internt har goda effekter i att den är motiverande, engagerande, delegerande av ansvar, ökar anställdas förståelse för företagets situation och kostnadseffektiviserar designprocessen. Kommunikation externt kan resultera i att kunder, långivare med flera ser företaget som rationellt vilket för företaget leder till ökad legitimitet.

Syfte: Beskriva hur företagsledare vid svenska industridesignföretag kommunicerar redovisningsinformation internt och externt. Beskriva och ge förklaring till de förändringar företagsledarna gjort över tid avseende kommunikation av ekonomisk information.

Metod: För att undersöka användningen av redovisningsinformation av företagsledare vid svenska industridesignföretag har insamling av data skett i form av tre stycken fallstudier. Intervjuer med företagsledare hos industridesignföretagen Ergonomidesign, No Picnic och Propeller har hållits där respondenterna beskrivit användning av redovisningsinformation. Undersökningen är av kvalitativ karaktär där syftet är att ge en ökad förståelse och inblick i vad de här företagsledarna beskriver, snarare än att dra generella slutsatser.

Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att studera hur företagsledaren använder sig av ekonomisk information i sin kommunikation med interna och externa intressenter. Däremot kommer uppsatsen inte att analysera huruvida företagsledaren använder ekonomisk information i andra situationer så som vid beslutsfattning.

Slutsatser: Respondenterna använder redovisningsinformation i sin kommunikation internt, i olika stor utsträckning. Två företagsledare är positiva till att delge samtliga inom företaget ekonomisk information. Den tredje företagsledaren menar att viss information förstör den kreativa processen och därför förses designers sparsamt med redovisningsinformation medan ekonomiskt ansvariga projektledare informeras. Samtliga företagsledare kommunicerar i liten grad ekonomisk information externt. Företagsledarnas användning av ekonomisk information har förändrats eller kommer att förändrats antingen för att skräddarsy information för befintliga mottagare eller att införa kommunikation till nya mottagare.

Förslag till fortsatt forskning: Studera hur mottagare, exempelvis designers, uppfattar redovisningsinformation.