Barns självskattning av komfort efter tonsilloperation

Abstract

Bakgrund: Tonsilloperationer är idag den vanligaste typen av kirurgi som utförs på barn och ungdomar i Sverige. Det finns olika operationsmetoder av tonsillerna beroende på bakomliggande orsak. Operationen medför ofta långvarig smärta och andra obehag som svårt att svälja, äta samt illamående. Tidigare studier visade att barnen hade mer smärta efter en tonsilloperation än vad de hade förväntat sig. Barns smärta och obehag tas inte alltid på allvar hos barnsjuksköterskan och vårdnadshavare, det kan leda till att de inte får den behandling som de har rätt till och behov av. Komfort är ett önskvärt resultat av omvårdnaden, det primära är att möta barnens individuella behov för att ge rätt sjukvård. Självskattning är en bra åtgärd för att upptäcka smärta och det finns olika smärtbedömningsverktyg som är åldersanpassade. Smärtbedömningsverktyget bör återspegla möjligheten för barnet att beskriva smärtan. Det är viktigt att använda riktlinjer och verktyg som är validerade samt tillförlitliga. För att involvera barnen i sin egenvård användes två olika mätverktyg och de var Faces Pain Scale- Revised (FPS-R) och Postoperative Recovery in Children (PRiC). Syfte: Syftet med den här studien var att utifrån barnens perspektiv beskriva och jämföra självskattad komfort, det vill säga smärta och välbefinnande, postoperativt efter tonsillotomi- och tonsillektomioperation. Metod: En empirisk kvantitativ beskrivande och jämförande studie med konsekutivt urval. Deltagarna var barn i åldersintervallet 5-18 år, på två kliniker i västra Sverige. Barnen hade genomgått en tonsillotomi- eller tonsillektomioperation. Deltagarna besvarade FPS-R och PRiC vid tre olika tillfällen. Resultat: Barnen som genomgått en tonsillektomioperation skattade hög smärta under det postoperativa dygnet och även dag fyra. Det var 100 % av barnen som hade genomgått en tonsillektomioperation som var i behov av extra smärtstillande medel jämfört med barnen som hade opererat tonsillotomi där det var 30 %. De barn som opererat tonsillektomi hade mer besvär med halsont, svårt att äta och att vara aktiva. Det var stor skillnad mellan dag fyra och dag tio för barnen i båda grupperna. Dag tio upplevdes komfortbehovet tillfredsställt för nästan alla deltagande barn. 3 Slutsats: Studien belyser barnens smärtproblematik och de obehag som de upplever efter en tonsillotomi- eller tonsillektomioperation. Barnen upplever smärta i halsen, svårigheter att äta, prata samt har svårt att vara aktiva eller leka postoperativt. Barnen kräver efter en tonsillektomioperation mer smärtlindring och upplever ett sämre välbefinnande jämfört med barn som genomgått en tonsillotomioperation. FPS-R och PRiC var två bra instrument att använda för att mäta barnens smärta och välbefinnande efter en tonsilloperation.