Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i mindre tillverkningsföretag i Dalarna : En genomgång av förutsättningar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre arbetsplatser
Abstract
Work environment and work environment management in small and medium size manufacturing workshops in Dalecarlia, Sweden : A study of prerequisites for the organisation of a work environment management system in SME's Requirements on employers to organise a work environment management system was introduced in the Swedish Work Environment Act 1991. This act has, however, been implemented in too few enterprises. The Swedish National Institute for Working Life started collaboration with development actions in small and medium sized manufacturing workshops. It was clear early on that effort for the development of a work environment the county of Dalecarlia in 2000 to carry out research-supported management system was urgently needed. The starting point in developing the system in the companies was not primarily the reduction of work-related illness but the previously known difficulty in recruiting new staff. Work environment was one important reason for the reduced interest among youngsters for work in manufacturing industry. A study was therefore carried out in 27 small and medium sized companies to lay the foundation for actions within the county concerning workplace improvements in this sector of the manufacturing industry. The study focused on the work environment itself, how work environment management was organised, whether work environment legislation was implemented, which kind of relevant training managers and staff had and to what extent occupational health services were used. This part of the study was based on interviews and observations, supported to limited extent by measurements. The regional resources for occupational health services and the need for training were also examined by means of a postal questionnaire. The results of the study showed that 18 out of 27 companies had not implemented the provisions concerning work environment management systems. Five companies had started the work but did not fully comply with the demands. Only 17 of the companies had some contact with occupational health services. In those cases the typical service provided was a regular medical examination, while preventive work was only carried out to a limited extent. The dominating health risks in the companies, as identified by the work environment screening tool (WEST), were accidents, noise and physical work strain. The study of occupational health service resources in the county identified a substantial need for recruitment of staff within a few years because of retirement. This clearly calls for increased occupational health service capacity. The staff in the occupational health sector expressed a need for training. The results of this study have led to the initiation of a number of development and training projects. Key-words: Work environment, work environment management, work environment management system, SME, occupational health system Krav på arbetsgivare att organisera ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) har funnits infört i arbetsmiljölagstiftningen sedan 1991. Trots detta har ett sådant organiserat arbetssätt med arbetsmiljöfrågor införts på alltför få arbetsplatser. När Arbetslivsinstitutet år 2000 inledde en samverkan med Dalarnas län med syftet att bedriva forskarstödd utveckling inom mindre tillverkningsföretag stod det tidigt klart att insatser för att stärka arbetsmiljöarbetet var angelägna. Utgångspunkten var inte i första hand att minska arbetsrelaterad sjukdom utan konstaterade svårigheter att nyrekrytera arbetskraft. Arbetsmiljön var en viktig faktor som orsak till minskat intresse bland ungdomar att arbeta inom tillverkningsindustrin. För att ge en grund för behovet av olika insatser inom länet vad avser arbetsmiljöutveckling på mindre tillverkningsföretag genomfördes därför undersökningar på 27 företag inom olika branscher. Undersökningarna avsåg dels aktuell arbetsmiljö, hur arbetsmiljöarbetet var organiserat, i vad mån SAM var organiserat, vilka utbildningar i ämnet personal och ansvariga gått samt hur företagshälsovård nyttjades. Denna del av undersökningen utfördes genom intervjuer, observationer och i begränsad omfattning mätningar på varje företag. Dessutom kartlades tillgängliga företagshälsovårdsresurser inom länet samt dess behov av kompetensutveckling. Denna undersökning utfördes genom enkäter. Resultaten visar på att 18 av de 27 företagen inte alls infört SAM. Fem företag hade kommit relativt långt på väg men inget kunde sägas ha ett helt fungerande SAM. I första hand var det skyddsombuden som hade arbetsmiljöutbildning, om någon hade det. Endast 17 av företagen hade något avtal med företagshälsovård. I flertalet fall avsåg det regelbundna läkarundersökningar och endast i mycket liten utsträckning ett förebyggande företagshälsovårdsarbete på företagen. De största arbetsmiljöriskerna på företagen var enligt WEST-metoden risk för olycksfall,buller och fysisk arbetsbelastning. Kartläggningen av företagshälsovårdens resurser visade bland annat på ett relativt betydande behov av nyrekrytering eftersom pensionsavgångarna under närmaste år blir betydande. Detta, i kombination med att arbetslivets verkliga behov av företagshälsovård bör öka om arbetsmiljöarbetet utvecklas, talar för ett kraftigt ökat resursbehov. Företagshälsovården uttryckte också olika behov av egen kompetensutveckling. Med utgångspunkt från resultaten har ett antal olika utvecklings- och utbildningsprojekt initierats.
Publisher
Arbetslivsinstitutet
Collections
View/ Open
Date
2004Author
Gunnarsson, Kristina
Andersson, Ing-Marie
Rosén, Gunnar
Publication type
report
ISBN
91-7045-725-5
ISSN
0346-7821
Series/Report no.
Arbete och Hälsa 2004:11
Language
swe