Subjektiv stress och dess samband med psykosociala arbetsförhållanden och hälsobesvär : En prövning av Stress-Energi-modellen

Abstract

Subjective stress and its relation to psychosocial work conditions and health complaints : A test of the Stress-Energy model A mood adjective checklist, the Stress-Energy (SE) Questionnaire, was used for analyses of subjective stress in four occupational groups: Assembly workers in a car body factory (n=179) and an electronic industry (n=110), employees of a travel agency (n=80) and journalists from a daily newspaper (n=238). Based on the scores in the Stress and Energy scales the participants were divided into for SE groups: Exhausted, Dedicated under pressure, Bored and Dedicated without pressure. The assembly workers were rather evenly distributed among the four groups. Hardly any journalist or travel agency employee fell into any of the two low energy groups (Exhausted and Bored). The journalists were evenly distributed between the two high energy groups (Dedicated with of without pressure), whereas most of the personnel from the travel agency belonged to the group Dedicated under pressure. There was a rather strong relation between the SE grouping and a grouping based on the Demand-Control (DC) model; almost half of the persons in each SE group belonged to the expected DC group. Stress ratings were positively related to demand scores and negatively to social support, but were not correlated with control scores. The Energy scores were correlated with social support an control, but unrelated to demand scores. An analysis of the relation between DC grouping and musculoskeletal complaints among the assembly workers showed that back and neck complaints were somewhat more common in the group with high demands. Complaints were clearly less common among those who had high social support whereas no relations to control scores were obtained. The SE grouping had a much stronger relation to complaints than the DC grouping, for whom the relation to complaints was wholly explained by the effect of demands and social support on the subjective stress level. Thereby the results supported the hypothesis that the effects of psychosocial conditions on musculoskeletal complaints were mediated by subjective stress. Also in the journalist and travel agency groups the complaints were strongly correlated to Stress scores but not at all to the Energy scores. The results provided strong support for the usefulness of the Stress-Energy Questionnaire in stress studies.

Ett självskattningsfrågeformulär, Stress-Energi (SE)-formuläret, användes för analys av subjektiv stress i fyra yrkesgrupper: Monteringsarbetare vid en bilkarossfabrik (n=179) och en elektronikindustri (n=110), resebyråtjänstemän (n=80) och dagstidningsjournalister (n=238). Utifrån skalvärdena i stress- och energiskalorna delades personerna in i fyra SE-grupper: Slutkörda, Engagerade under press, Uttråkade och Engagerade utan press. Monteringsarbetarna fördelade sig ganska jämnt över alla fyra grupperna. Nästan inga journalister eller resebyråtjänstemän tillhörde någon av de två lågenergigrupperna (Slutkörda och Uttråkade). Bland journalisterna återfanns ungefär lika många i de två högenergigrupperna (Engagerade under resp. utan press), medan de flesta resebyråtjänstemän tillhörde gruppen Engagerade under press. Ett klart samband observerades mellan SE -grupperingen och en gruppering gjord utifrån Krav-kontroll (KK)-modellen; närmare hälften av varje SE-grupp tillhörde förväntad KK-grupp. Stress-skattningarna hade ett starkt positivt samband med krav och negativt med socialt stöd, men var orelaterade till kontrollmöjligheterna. Energiskattningarna hade samband med socialt stöd och kontrollmöjligheter, men var orelaterade till kravnivån. Analys av sambandet mellan KK-grupperingen och besvär bland monteringsarbetarna visade att besvär i rygg och nacke var något vanligare i grupperna med höga krav och klart mindre förekommande i dem med gott socialt stöd. Besvären hade däremot inte något samband med kontrollmöjligheterna. SE-grupperingen hade ett klart starkare samband med besvär än KK-grupperingen, vars samband med besvär helt kunde förklaras av effekten av krav och socialt stöd på den upplevda stressnivån. Resultaten gav därmed stöd för hypotesen att den psykosociala miljöns effekt på de muskuloskeletala besvären medierats av den upplevda stressen. Även i journalist- och resebyrågruppen visade besvären starka samband med stress- men inte med energivärdena. Resultaten gav starkt stöd för att mätning av de två subjektiva sinnesstämningsdimensionerna Stress och Energi kan fylla en viktig funktion i stresstudier.