dc.contributor.author | Nyström, Sofia | |
dc.contributor.author | Powidzki Casserblad, Filip | |
dc.date.accessioned | 2016-02-25T12:55:25Z | |
dc.date.available | 2016-02-25T12:55:25Z | |
dc.date.issued | 2016-02-25 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/42048 | |
dc.description.abstract | Vuxna barn är en benämning för personer som vuxit upp i dysfunktionella familjer. Det är en
dold grupp som vanligtvis under deras liv inte får hjälp att behandla konsekvenserna av sina
erfarenheter. Självhjälpsgrupper som ACA och AlAnon erbjuder ett forum för vuxna barn att
bearbeta erfarenheter och utvecklas. Vi avsedde med vår kvalitativa studie att undersöka hur
personer som deltagit i självhjälpsgrupper för vuxna barn upplevde att deltagandet har
påverkat dem. Nio respondenter med erfarenhet av självhjälpsgrupper för vuxna barn
intervjuades; två intervjuades facetoface; sex mötes, Skype telefonintervjuer samt tre
mailintervjuer. Resultatet analyserades med interaktionistisk teori samt copingteori och
påvisade att respondenterna genom självhjälpsgrupper funnit gemenskap, samhörighet och
verktyg att hantera och bearbeta sin erfarenhet. Vi fann att överlag uttryckte respondenterna
att de påverkades positivt i form av uttryckt känsla av gemenskap, förståelse och nya
copingstrategier. En negativ aspekt som framkom i undersökningen var att det under möten
kan uppstå konflikter som självhjälpsgrupper saknar verktyg att hantera. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Vuxna barn, självhjälpsgrupper, coping, interaktionism, gemenskap | sv |
dc.title | ”En konstig tröst” Självhjälpsgruppers betydelse för vuxna barn | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |