Kompetent eller skyddsbehövande? En kvalitativ studie om föreställningar kring barnets bästa och barns delaktighet inom socialtjänsten

Abstract

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom en konsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfulla relationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam och misstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån en kartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn som upplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten. Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen om barnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studien lyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer som påverkar barns delaktighet. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. Materialet har analyserats utifrån en barndomssociologisk ansats där barn ses som subjekt, att de är aktörer och kompetenta i att skapa sina egna relationer och livsvillkor. Studien utgår därmed från ett barnperspektiv, som värnar om barns villkor och barns bästa. Studien fokuserar på begreppen blivande och varande barn, samt delaktigt barn och beskyddat barn för att undersöka hur stor delaktighet barn får i utredningen. I materialet framkommer en komplexitet kring barns bästa som gör bedömningar mer komplicerade. Detta eftersom barns bästa kan skilja sig åt utifrån om tolkningen görs av barnet, föräldrarna eller socialsekreteraren. I studien framkommer att barn görs delaktiga genom barnsamtal och att informanterna försöker anpassa samtalen efter barnet så att de kan känna sig trygga. Delaktighet sker även genom att barn får information och återkoppling. I resultatet framgår även att barn i vissa fall tenderar att göras mindre delaktiga utifrån föreställningen om att barn är i behov av skydd och att detta tar över bilden av barnet som kompetent. Vidare framkommer även att barns delaktighet påverkas av olika faktorer, där bland annat ålder och mognad är tydligt framträdande. En annan påverkansfaktor är föräldrars motivation och insikt, men även föräldrars relationskonflikt som tenderar att ta över så att barnen inte görs lika delaktiga.