dc.contributor.author | Winther, Jeanette | |
dc.date.accessioned | 2015-04-28T12:35:18Z | |
dc.date.available | 2015-04-28T12:35:18Z | |
dc.date.issued | 2015-04-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38795 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Studiens övergripande syfte är att synliggöra vilka diskurser som framträder i en fokusgrupps tal om särskilt stöd i förskolan. Mer preciserat ämnar studien att undersöka om någon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tänkas få för barnet i förskolan.
Teori:
Den teoretiska utgångspunkt som studien vilar på är socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar och menar att människan konstruerar, upprätthåller och förändrar sin uppfattning om världen tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att människans världsuppfattning påverkar hennes handlingar och därmed får den kunskap vi har om världen sociala konsekvenser. Forskning med diskursiv ansats fokuserar på språket och användningen av detta.
Metod:
Som metod i insamlandet av material till denna studie har fokusgruppsintervju används. I bearbetningen och analysarbetet har stöd hämtats från Laclau och Mouffes diskursteori samt från Faircloughs kritiska diskursanalys. De analysverktyg som varit betydelsefulla i denna studie är modalitet, antagonism och hegemoni.
Resultat:
Studiens resultat för fram fyra olika diskurser som ger innebörd åt särskilt stöd: "Särskilt stöd - en motståndsdiskurs", "Förhållningssätt som särskilt stöd", "Verksamhetsutveckling som särskilt stöd" samt "Specialpedagogens roll som särskilt stöd". De diskurser som är framträder mest i talet om särskilt stöd är de som riktar fokus mot förhållningssätt och verksamhetsutveckling. Den diskurs som slutligen erövrar en hegemonisk position är den som ger särskilt stöd innebörden förhållningssätt. Resultatet lyfter också fram vilka olika subjektspositioner barnet i förskolan erbjuds inom de olika diskurserna. Dessa subjektspositioner ger i sin tur barnet olika identitetserbjudanden och dessa är:
• barnet som kompetent,
• barnet med rätt till inflytande
• barnet som delaktig i verksamhetens utformning
• barnet med rätt till hela sin förskola och
• barnet som en tillgång i gruppen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT14 IPS12 SPP600 | sv |
dc.subject | diskurs | sv |
dc.subject | förskola | sv |
dc.subject | förhållningssätt | sv |
dc.subject | verksamhetsutveckling | sv |
dc.subject | specialpedagogik | sv |
dc.subject | en förskola för alla | sv |
dc.subject | särskilt stöd | sv |
dc.title | Talet om särskilt stöd – en studie av några diskurser rörande särskilt stöd i förskolan | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |