En bra start? En studie om förskolepedagogers uppfattningar kring mottagandet av nyanlända barn och föräldrar

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra några förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlända barn och deras föräldrar i förskolan. Centrala frå-geställningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlända barn och föräldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gäller mottagandet av nyanlända? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning åt relationella perspektivet, där betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhålls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vänts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlända barn. Studien utfördes på fyra olika kommunala förskolor där respondenterna har fått svara på en vinjett, det vill säga en kort berättelse. Förskolorna ligger i två olika kommuner, varav två av dem belägna i ett mångkulturellt område och två förskolor ligger i mer så kallade ”homogent svenska” om-råden. Intervjuerna har bearbetats i syfte att söka mönster, upptäcka skillnader och likheter när det gäller pedagogernas uppfattningar gällande mottagande av nyanlända barn och för-äldrar i förskolan. Resultat: Resultatet i studien pekar på att respondenterna ser språkets betydelse som en avgörande faktor i sammanhanget, endast hälften av respondenterna lyfte vikten av att skapa förtroendefulla relationer mellan pedagog och den nyanlända familjen. Andra fak-torer som respondenterna lyfter fram som viktiga i arbetet i mottagandet av nyanlända barn och föräldrar är att både barn och föräldrar ska känna sig trygga, att det underlättar om det finns någon pedagog på förskolan som kan språket och de nyanländas kultur och som kan agera som en länk mellan förskolan och familjen. Tidigare forskning visar att förskolan behöver utveckla och bli bättre på att lyfta fram både likheter och olikheter. Utifrån analys gör vi tolkningen att förskolorna inte alltid anpassar verksamheten utifrån barnens olikheter eller ser hur dessa bäst kan tas tillvara.