| art.description.project | För 15 år sedan gav Johannes Landgren, orgel och Per Anders Nilsson, saxofon en konsert med musik förknippad med Miles Davis här på Artisten kallad Organic Miles. Nu återupptar de idén och gör en ny konsert på samma tema. Förutsättningarna för den här konserten är att Per Anders nu spelar på elektroniska instrument istället för saxofon plus att saxofonisten Henrik Frisk från Uppsala samt slagverkaren William Soovik tillkommer.
Miles karriär sträckte sig från mitten av fyrtiotalet fram till sin död 1991 och som med många konstnärer kan hans konstnärskap delas in i fem mer eller mindre distinkta perioder: be-bop (1945 – 1950), cool (1951 – 1958), den modala perioden (1959 – 1968)- och den elektriska perioden (1969 – 1975) plus en sista och femte mer populärmusikaliskt inriktad period under 80-talet fram till sin död. Miles Davis musik var på många sätt experimentell och i ständig förändring, men samtidigt fast förankrad i jazztraditionen. I den här konserten utgick vi i första hand från inspelningar gjorda runt 1970, i början av hans så kallade elektriska period såsom In a Silent Way och Bitches Brew men med några nedslag från äldre skivor såsom My Funny Valentine och Eighty One. Hur kan vi spela Miles musik idag, går det att tillföra något och kan vi göra musiken till vår egen och samtidigt behålla något väsentligt från originalinspelningarna? Och det är det här förhållningssättet trion utgår ifrån: att utforska, tolka och framföra Miles musik med utgångspunkt från den kontext, de traditioner och de instrument som var aktuella för oss fyra här och då, snarare än att försöka återskapa hur Davis musik lät. Frågor vi ställde oss var till exempel: vad händer med musiken när man flyttare in den i en orgelsal, och vad händer med musiken när en pneumatisk orgel, som är ett dominant instrument som är förhållandevis långsamt, men framför allt har en märkbar fördröjning mellan attack och ljud kommer in. En viktig byggsten under Miles elektriska period var att rytmsektionen ofta spelade hårdsvängande ”tajta” grooves och basfigurer och detta kan vara svårt att utföra här, dels med tanke på orgelns karaktär och dels på rummets stora akustik. De spontana erfarenheterna från konserten är goda och öppnar för fortsatta experiment, vi har dock ännu inte utvärderat konserten systematiskt när detta skrivs. | sv |
