En nation – mer än hundra språk. En studie om interkulturella förhållningssätt i den svenska grundskolan idag utifrån ett elevperspektiv.

Abstract

Syftet med studien är att bland andraspråkselever på mellan- och högstadiet undersöka attityden till det egna modersmålet samt till svenskan. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka i vilken grad elever använder modersmålet under lektionstid samt i vilken grad eleverna är medvetna om det som forskningen visat, nämligen att modersmålet är en tillgång vid tillägnande av ämneskunskaper såväl som språkkunskaper. Materialet för studien samlades in genom en enkätundersökning där totalt 47 elever besvarade enkäten. Eleverna som deltagit i studien går på två olika skolor inom Göteborgsområdet som är olika både geografiskt och socioekonomiskt sett. Den ena av skolorna ligger i ett multietniskt förortsområde där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk, medan den andra skolan ligger i centrala Göteborg där majoriteten av eleverna ha svenska som modersmål. Utöver enkäterna gjordes även enskilda intervjuer med två utifrån en gemensam intervjuguide för båda intervjuerna. Urvalet av informanter för enkät och intervju gjordes genom ett strategiskt urval. I samband med besöken på skolorna ställde jag också frågor till lärarna i svenska som andraspråk om hur undervisningen organiserades för andraspråkseleverna. Det här gjorde jag för att få en tydligare bild av hur elevernas skolsituation såg ut samt för att se om skolorna hade en monokulturell eller interkulturell undervisningsnorm. Undersökningen är begränsad till att undersöka frågan utifrån ett elevperspektiv, i synnerhet från ett andraspråksperspektiv. Min uppsats visar, utifrån tidigare forskning, en enkätundersökning och elevintervjuer, att det på de skolor jag besökt tycks finnas en monokulturell inriktning på undervisningen. Jag drar denna slutsats utifrån de attityder som eleverna visar på i min undersökning. I synnerhet blev det här tydligt i enkätundersökningens resultat som visade att majoriteten av eleverna tänker att det är direkt negativt att använda modersmålet under lektionstid. Att andraspråkseleverna inte heller tycks vara medvetna om modersmålets positiva inverkan på deras lärande samt att en relativt liten andel av dessa elever deltar i modersmålsundervisning anser jag också vara tecken på att undervisningen i skolan har ett monokulturellt fokus. Det blev i min studie också tydligt att de elever som intervjuades inte hade någon särskilt väl utvecklad metakognitiv syn på sitt lärande, vilket också kan vara en anledning till att de värderar modersmålet något lägre än svenskan.