Skönlitteratur som verktyg för utforskande av demokrati- och livsfrågor i Lgr11

Abstract

Uppsatsen syftar till att granska 011 års läroplan och undersöka i vilken utsträckning man där betraktar skönlitteratur som ett verktyg för att förverkliga den värdegrund som uttrycks i styrdokumentet. Den huvudsakliga frågeställningen är hur man i Lgr11 betraktar skönlitteraturen i förhållande till utforskandet av demokrati- och livsfrågor. Vidare undersöker uppsatsen om en förändring i detta avseende har ägt rum vid en jämförelse mellan Lpo94 och Lgr11. Jag använder mig i uppsatsen av en diskursanalytisk metod som syftar till att granska styrdokumentets explicita och implicita uppfattningar om skönlitteratur i förhållande till skolans värdegrund. Denna granskning sätts i relation till ett antal inflytelserika forskares syn på skönlitteraturens potential för att förverkliga läroplanens värdegrund. Det empiriska material arbetet utgår ifrån är Lpo94, dess reviderade (000) kursplan i svenska samt tillhörande kommentarmaterial. Vidare granskar jag Lgr11, dess kursplan i svenska samt tillhörande kommentarmaterial. I uppsatsen kommer jag fram till att skönlitteraturens roll som demokratiskt fostransmedel och verktyg för att utforska livsfrågorna är av relativt underordnad betydelse i Lgr11. Utifrån resultatet av denna uppsats går man således miste om ett viktigt verktyg för att förverkliga skolans värdegrund. Uppsatsen har tydliga didaktiska kopplingar för svenskläraryrket då den behandlar frågor kring varför och hur man bör läsa skönlitteratur i skolan.