dc.contributor.author | Englund, Cecilia | |
dc.contributor.author | Jörnland, Caroline | |
dc.date.accessioned | 2014-10-28T10:20:17Z | |
dc.date.available | 2014-10-28T10:20:17Z | |
dc.date.issued | 2014-10-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/37270 | |
dc.description.abstract | På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för att
kunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbete
som jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosociala
arbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.
Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, som
lockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet och
meningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessa
förväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även för
att bygga ett attraktivt employer branding-arbete.
Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employer
branding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationens
divisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställa
kännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vi
hur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.
Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad. Vi hanterar det
teoretiska ramverket utifrån teorier från det psykosociala arbetsmiljöområdet som berör god
psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang, attraktiv arbetsmiljö och
helhetsperspektivet och sammanlänkar dessa med employer branding-teorier som berör
emotional benefits.
Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi genomfört semistrukturerade och
strukturerade intervjuer med åtta anställda med olika yrkestitlar på divisionen. Empirin har
tematiserats och analyserats utifrån organisationens kännetecken för psykosocial arbetsmiljö
samt organisationens strategiska employer branding-mål.
Sambandet mellan divisionens psykosociala arbetsmiljö och employer branding-arbete förstår
vi som emotional benefits. I resultatet ser vi att emotional benefits har betydelse för de
anställdas välbefinnande på divisionen. I diskussionen presenterar vi divisionens emotional
benefits vilka utgörs av ett gott arbetsklimat baserat på öppen kommunikation, upplyftande
kultur med betydelsefull värdegrund, medarbetarorienterat inflytande i arbetsorganisationen
samt trevliga kollegor och social gemenskap. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | emotional benefits | sv |
dc.subject | employer branding | sv |
dc.subject | psykosocial arbetsmiljö | sv |
dc.subject | arbetstillfredsställelse | sv |
dc.subject | arbetsengagemang | sv |
dc.title | Psykosocial arbetsmiljö och employer branding i en public service-organisation | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |