Det muntliga språkets betydelse i skolan

Abstract

Jag har undersökt det muntliga språkets roll i skolan och vilken betydelse det har för elevers inlärning. Jag ville undersöka hur lärare gör sina didaktiska val i klassrummet för att utveckla elevernas muntliga förmåga, och undersöka vilken plats samtalet har i undervisningen. Ett demokratiskt klassrum beskrivs ofta som ett flerstämmigt klassrum där alla får komma till tals, jag ville undersöka på vilket sätt muntligheten kan bidra till att skapa detta demokratiska klassrum. För att undersöka mina frågeställningar har jag tittat på tidigare forskning i ämnet. Jag har studerat det sociokulturella perspektivet som idag har en stor roll i lärarutbildningarna. Jag har undersökt vad Lgr11 säger om det muntliga förmågorna samt tittat på kopplingar mellan muntlighet och skolans två uppdrag att främja lärande och den demokratiska kompetensen. Jag har utfört en kvalitativ undersökning genom enkäter och intervjuer med lärare. Genom dessa har jag fått en tydligare bild av hur lärare arbetar och tänker kring ämnet. Det läggs stor vikt vid det muntliga språket i Lgr11 där de är tydliga med att detta är ett område vi ska arbeta med. Inom den sociokulturella teorin är samtal och kommunikation viktigt både för att ta in och fördjupa kunskap samt för en individuell utveckling. Att kunna använda de muntliga förmågorna för att förmedla och diskutera åsikter samt lyssna på andra är en förutsättning för att befästa demokratiska värderingar och bygga ett demokratiskt samhälle. Lärarna tycker att utvecklingen av elevernas muntliga förmåga är mycket viktig men saknar kunskaper för att arbetet ska bli tillfredställande. Att arbeta med elevers muntlighet har stor betydelse för lärarens uppdrag då det är en grundförutsättning för att bygga ett djupare lärande, barnens individuella utveckling, ett positivt klassrumsklimat och demokrati i skolan.