Hur framställs träningsmetoder i en dagstidning? - En innehållsanalys utifrån Skolverkets begrepp kroppslig förmåga.

Abstract

Sammanfattning Studier visar att media är den viktigaste källan för information om vetenskap och forskning för de som lämnat grundskolan. I media presenterar olika aktörer (forskare parallellt med kommersiella representanter) löpande råd och rön kring träning och hälsa. I gymnasieskolans läroplan framkommer att eleverna i alla ämnen skall tränas i att inta ett kritiskt förhållningssätt. För att förstå ett ämnesspecifikt kritiskt förhållningssätt för idrott och hälsa anser vi att begreppet kroppslig förmåga är centralt. I Skolverkets förklaring till detta begrepp framkommer att undervisningen ska grundas på fakta och teorier, att eleverna inte enbart ska utföra rörelseaktiviteter, utan även kunna anpassa och bedöma dessa. Kroppslig förmåga framstår då som präglad av en holistisk människosyn där både psykologiska och fysiologiska egenskaper blir nödvändiga i samma förmåga. Återkommande i tidigare studier är dock att det fysiologiska utförandet av aktiviteter dominerar på bekostnad av reflektion. Diskrepansen mellan styrdokument och verklighet är problematisk och en möjlig förklaring är att lektionsinnehållet i större utsträckning påverkas av media än av kursplaner. Studiens syfte är att analysera hur Göteborgs-Posten framställer olika träningsmetoder, utifrån begreppet kroppslig förmåga. I studien granskas vilka träningsmetoder som presenteras, vilken möjlighet läsaren har att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna, vilka mål som presenteras med träningsmetoderna samt huruvida de bygger på fakta och teorier. Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av 60 artiklar från tidningens hälsosidor under 01/013. Materialet uppvisar en stor variationsrikedom av träningsmetoder. Vidare har läsaren ofta en god möjlighet till att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna. Träningsmetodernas mål beskrivs oftare som främjande av hälsa än varande prestationsinriktat. Didaktiska konsekvenser blir av detta att artiklarna med dess träningsmetoder lämpar sig bra som inspirationsmaterial för lektionsinnehållet i idrott och hälsa för att kunna bekämpa ensidighet, utförande- och prestationsfokus som nu förhärskar. Däremot är källhänvisningen i de flesta artiklar bristfällig vilket kan utgöra en anledning till att i idrottsundervisningen förhålla sig kritisk till artiklarna.