Show simple item record

dc.contributor.authorPersgården Persson, Magnus
dc.date.accessioned2014-04-24T11:54:07Z
dc.date.available2014-04-24T11:54:07Z
dc.date.issued2014-04-24
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/35698
dc.description.abstractSyfte: Syftet är att söka svar hur åtgärdsprogrammen ser ut i årskurs tre och sex utifrån frågeställningarna: • Vilka ämnen/problemområden behandlas? • Vilka åtgärder föreslås? • Vem/vilka är ansvariga för att åtgärderna genomförs? • Hur är den dokumenterade uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammen? Teori: Undersökningen är gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras på flera olika sätt. Den här undersökningen är gjord med hjälp av en innehållsanalys för att därigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehållsanalys, liksom vid all textanalys, krävs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar. Metod: Undersökningens empiri utgörs av en innehållsanalys utav åtgärdsprogram. Jag tog mig an åtgärdsprogrammen utifrån ett utarbetat kodschema med kodinstruktioner. Koderna kvantifierades för att därefter finna mönster i de undersökta åtgärdsprogrammen. Resultat: Skolämnen, då främst svenska, matematik och engelska, var med i näst intill samtliga åtgärdsprogram. För eleverna i årskurs tre var svenska och matematik mycket vanligt förekommande medan det i sexan var vanligast med engelska. Matematiken förekom endast i 26 % av åtgärdsprogrammen i sexan medan det fanns i 79 % av åtgärdsprogrammen i trean. Hinder för lärande som t.ex. koncentrationssvårigheter var avsevärt vanligare i årskurs tre än i årskurs sex. Den vanligaste åtgärden för årskurs tre var anpassat material/övningar. Det var vanligt för sexorna också även om det var vanligare med läxhjälp/extra studietid/lovskola. Ansvarstagarna för åtgärderna i ett åtgärdsprogram var i huvudsak lärarna. När barnen gick i trean var det mycket sällsynt att eleven var ansvarig för någon åtgärd (1 % av åtgärderna), istället var vårdnadshavarna ansvariga för sammantaget 10 % av åtgärderna. I stort gällde det motsatta i årskurs sex (15 % respektive 2 %). Förekommandet av dokumenterad uppföljning/utvärdering var svårtydig men ca en tredjedel av åtgärdsprogrammen hade någon form av uppföljning/utvärdering. Tidpunkt för beräknad uppföljning/utvärdering var mellan 3-49 veckor. Medianen var 13 veckor och det var ingen direkt skillnad beroende på vilken årskurs barnen gick i.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT13-IPS-18 SPP600sv
dc.subjectåtgärdsprogramsv
dc.subjectelevdokumentationsv
dc.subjectsärskilt stödsv
dc.subjectspecialpedagogiksv
dc.subjectIEP – Individual Education Plansv
dc.titleElever i åtgärdsprogram i årskurs 3 och 6 i en textanalyssv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record