Diskrepanser mellan vision och vardag. En fallstudie om inkludering i grundskolan

Abstract

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.

Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur eleverna formar sitt lärande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt. Ett resonemang om begreppet inkludering förs och relevant litteratur presenteras.

Metod: Studien är en fallstudie vilket är en kvalitativ metod. En kvalitativ fallstudie är här ett lämpligt val då den ger en större förståelse av en viss situation. Som undersökningsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun i halvstrukturerad form med intervjuguide. Intervjuerna genomfördes som gruppintervjuer med fyra olika grupper, elever från sär- och grundskolan liksom lärare från sär- och grundskola. Den insamlade emperin transkriberades och en innehållsanalys genomfördes, under denna analysskapades ett antal tema som redogjorts för i texten

Resultat: Resultatet pekar på för att en inkludering ska uppfattas som genomförd och lyckad av elever och lärare måste beslutet förankras innan genomförandet hos elever och lärare. Förändringen måste drivas av skolformernas rektorer. Beslutet måste ges i god tid till alla berörda så att processen kan starta. Lärarna behöver tid att samarbeta både innan inkluderingen startar samt under läsåret. Detta för att erbjuda en inkluderad verksamhet som inte bara är ett namn utan en fungerande verksamhet.