Show simple item record

dc.contributor.authorCanpinar, Hülya
dc.contributor.authorRydell, Martin
dc.date.accessioned2014-03-31T12:29:28Z
dc.date.available2014-03-31T12:29:28Z
dc.date.issued2014-03-31
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/35566
dc.description.abstractSyfte Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används bland lärare i idrott/hälsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lärarna arbetar med att tydliggöra målen för eleverna. I studien har vi även undersökt hur dagens pedagoger tänker kring begreppet formativ bedömning. Metod Vi använde oss av en kvalitativ metod två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i ämnet formativ bedömning. Dessa gjordes på en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan. De är lärare i idrott/hälsa och textilslöjd/trä- och metallslöjd. Totalt intervjuades nio lärare varav fem var kvinnor och fyra män. Resultat Begreppet formativ bedömning är fortfarande förhållandevis nytt men studien visar att många lärare redan arbetar formativt utan att reflektera över det. Det är framförallt efter den nya läroplanen (Lgr11) som gjort att man tänker mer på när man använder ett formativt arbetssätt. Samtliga lärare är överens om att begreppet formativ bedömning handlar om att hjälpa eleven framåt i sin utveckling, samt att medvetandegöra eleverna så att de på ett enkelt sätt kan nå målen. De känner samtliga att det är mer tidskrävande än att göra summativa bedömningar men ges rätt förutsättningar så kan man genomföra arbetssättet med högre kvalitet och måluppfyllelse. Ett slutresultat som kom fram i båda intervjugrupperna var att samtliga lärare var ense om att det är viktigt att tydliggöra kunskapskraven och bryta ned dem till elevernas nivå. Att man bör ta en sak i taget därför att eleverna orkar inte ta in mer åt gången. Samtliga lärare höll också med om att det är mer struktur i den nya läroplanen (Lgr 11). Lärarna har lättare att förstå och tolka kunskapskraven. Detta kräver också att man som lärare i skolan måste bli bättre och tydligare på att prata mål med eleverna. Alla har även uttryckt att de vill att man skapar olika nätverk tillsammans med andra skolor och diskuterar i ämnesgrupper. De önskar arbeta med formativ bedömning lokalt. För utveckling av ämnet måste man få stöd av varandra och kunna ta och ge konstruktiv kritiksv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT13 IPS14 LAU925sv
dc.subjectformativ bedömningsv
dc.subjectidrott och hälsasv
dc.subjectslöjdsv
dc.subjectbedömning för lärandesv
dc.subjectlärandesv
dc.titleFormativ bedömning. Hur lärare i slöjd och idrott förhåller sigsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitetswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record