Att lära sig svenska i en flerspråkig förskola. En observationsundersökning av pedagogers språkutvecklande arbete

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas arbetssätt på flerspråkiga förskolor. Den empiriska studien avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berör frågor om hur förskollärare utformar det fysiska rummet i en flerspråkig miljö och vilka strategier de använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Två perspektiv som bäst passade för studien blev dess teoretiska utgångspunkter. Det ena perspektivet är två metaforer som betraktar lärandet utifrån både förvärvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet är den sociokulturella teorin om lärande och utveckling.

En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer användes under totalt en veckas tid på två förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland. Andel flerspråkiga barn var 75 %.

Resultat visar att det finns många faktorer som påverkar flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan positivt, framförallt organisering av det fysiska rummet inomhus och pedagogernas strategier för att främja språkutvecklingen. Rumsarrangemang, utrustning av lokalerna och tillgång till material skapar förutsättningar för språkanvändning. Beroende på hur lärarna planerade de dagliga aktiviteterna som måltider, fri lek och samlingar fick barn olika möjligheter till att använda och utveckla svenska språket. Genom gruppindelning, stöttning och högläsning, sagoberättande och sång skapades tillfällen för att förstå, prova, höra och tillägna sig språket.