Särskolan i slöjden och slöjden i särskolan

Abstract

Innan vi påbörjade vår lärarutbildning har vi båda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 år tid, som assistent, obehörig lärare och förälder. Vår erfarenhet från både verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlärare undervisar elever i grundskolan såväl som grundsärskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit något oprecisa och i realiteten har en ämneslärarexamen givit tillräcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska ämne- na i grundsärskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krävs ämneslärarutbildning samt speciallärarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsärskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlärare i grundsärskolan uppfylls av ytterst få, om ens av någon, i dagsläget.

Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi låter vandra genom en ämnesområdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlärare i deras möte med grundsärskolan. I vår diskussion har vi kommit fram till att slöjdlärare skulle vara ytterst behjälpta av en del av utbildningen speciallä- rarexamen mot utvecklingsstörning ger, men inte nödvändigtvis ha behov av hela utbildningen. Vår undersök- ning resulterar i ett förslag om en rimligare och mer realistiskt genomförbar nivå för kompetensutveckling, mel- lan det tidigare kravet på ingen specialpedagogisk kompetens och det aktuella kravet på komplett speciallärarex- amen mot utvecklingsstörning, medels en obligatorisk kurs i specialpedagogik anpassad för lärare i praktisk estetiska ämnen inom Lärarprogrammet.