Västlänken - Den samhällsekonomiska analysens roll i infrastrukturbeslut

Abstract

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras användning i beslutsfattandet av tågtunneln ”Västlänken” i Göteborg. Vår uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser används generellt och hur de har tillämpats i detta fall. Vi konstaterar att Västlänken ger väldigt stora samhällsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt är mer än dubbelt så stora. Tågtunnelns nettonytta är således negativ och därmed bedöms projektet inte vara samhällsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna. Med utgångspunkt i detta diskuterar vi olika skäl till att beslutsfattare ändå har valt att gå vidare med projektet. Vi har kommit fram till att Trafikverkets utredning lämnar osäkerheter i sina kalkyler, vilket gör att man som beslutsfattare kan tolka utredningen olika. Men vad vi framförallt kommer fram till är att beroende på vilket perspektiv beslutfattare har – lokalt eller nationellt – finns det olika incitament i frågan om Västlänkens genomförande. Det finns till exempel större lokala incitament för att förespråka Västlänken än vad det gör för staten, och de lokala politiska aktörerna har varit pådrivande för tågtunneln. Vår slutsats utifrån den här fallstudien är alltså att det finns problem med hur incitamentsstrukturen ser ut vad gäller infrastrukturbeslut i Sverige. Lokala intressen och politiska förhandlingar tillsammans med Trafikverkets ambivalens i den egna utredningen gör det svårt att uppnå en effektiv resursallokering och demokratiskt ansvarsutkrävande.