dc.contributor.author | Jonsson, Josefin | |
dc.contributor.author | Agert, Anna-Karin | |
dc.date.accessioned | 2007-03-01T13:34:48Z | |
dc.date.available | 2007-03-01T13:34:48Z | |
dc.date.issued | 2007-03-01T13:34:48Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/3122 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förändrats med åren. I början ansågs logistik vara enbart en kostnad med en målsättning att minska. Detaljhandeln var även passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker där efterfrågan förelåg. Idag har företagen bättre kontroll över produkterna och kan därför reagera snabbare på kundernas efterfrågan. Två vanliga problem är nedskrivningar vid rea och slut i hyllan. Dagens marknad inom modebranschen är en marknad med stor konkurrens. Företag måste anpassa sig efter kundernas önskemål, genom att hela tiden förnya sitt sortiment, samt öka lagerhållningen och ha en kundanpassad produktion. Tillföljd av detta skapas fler säsonger på marknaden, vilket innebär att butikens utbud byts oftare. Detta medför stor press på företagen i hur de sköter logistiken. Kraven ökar på dem som är ansvariga för logistiken genom att sänka kostnaderna för hantering, lagring och transporter. Syfte: Syftet med studien är att redovisa för aktuella teorier inom ämnet butikslogistik. Teorierna kommer även att knytas till verkligheten genom en analys av hur Zara och Monki, som är två olika företag inom modebranschen, organiserar sin försörjningskedja. Detta för att visa på om Monki kan dra lärdom och använda sig av strategier som Zara använt för att bygga upp sin försörjningskedja. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna metod lämpar sig väl för denna typ av undersökning där en organisation eller ett företag studeras. I vårt fall ska butikskedjan Monki studeras gentemot Zara. Ett huvudargument för just användning av en kvalitativ metod, är att individuell data samlas in för att analysera ett företag. Slutsats: För att snabbt svara på efterfrågan och kunna erbjuda rätt produkt till kund, har Zara försökt genom olika åtgärder att istället för att producera alla produkter innan säsong, producera mestadels produkter under säsong. Detta sker med hjälp av bland annat inköp av ofärgade plagg och halvfabrikat, samt geografiskt nära placerade leverantörer för att förkorta tiden. De har även ett väl utvecklat informationsflöde där minsta tendens i försäljningen registreras. Då inga leveranser ska ta mer än 48 timmar att nå butikerna, använder de sig främst av flyg. Zara fokuserar på snabbhet framför produktionskostnader. Monki tillverkar allting före säsong och har inte alls samma fokus på trender som Zara. De har sina leverantörer i Asien och enstaka i Italien vilket direkt innebär längre ledtider på grund av att varorna fraktas hit med båt. Monki är inte lika informationsfokuserade som Zara även om de skickar mycket dokument digitalt och samlar in försäljningsdata varje vecka. Zara kan göra ändringar under säsong vilket är omöjligt för Monki som redan har sina kollektioner färdigställda. Zaras flödeskedja blir mer kontrollerad då informationsutbyte mellan alla parter i kedjan binder dem samman. | eng |
dc.language.iso | swe | eng |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | eng |
dc.relation.ispartofseries | 06/07:8 | eng |
dc.title | Butikslogistik - En jämförelse mellan Monki och Zara | eng |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | |