Vad ska läsas? – En undersökning av litteraturförmedling i Svenska spår 2 och Svenska impulser 2

Abstract

Syftet med uppsatsen är att göra en läroboksundersökning av två läroböcker för svenskapå gymnasiet, Svenska spåroch Svenska impulser . Undersökningen syftar till att studera läroböckernas litteraturförmedling. Mina frågeställningar för uppsatsen är: Vilka författare och verk är det som representeras och återges i läroböckerna? Finns det en uppfattning i läroböckerna om vilken sorts litteratur som skall läsas. d.v.s. finns det idag en sorts icke officiell kanon i läroböckerna? Hur har kanondebatten påverkat läroböckernas litterära urval och utformning? För att undersöka detta så har jag gjort en jämförande analys med referenspunkterna: författare som pressenterats och verk som återges i Svenska spåroch Svenska impulser . I undersökningen kom jag fram till att det inte var en fråga om det finns en faktisk kanon, utan snarare om att den finns, och att den gör det i läroböckerna. Men därmed är det heller inte sagt att litteraturen som beskrivs i böckerna representerar någon sorts bestämd kanon eller att dess litteratur ses som mer läsvärd eller viktigare än någon annan. Jag anser istället att frågan om kanon mer handlar om en föreställning om litteratur, hur den kan läsas, vad den ger oss, vad den kan säga oss och hur vi kan använda oss av den i dagens samhälle. Detta är i alla fall mitt intryck efter att ha studerat läroböckernas litteraturförmedling. Vad jag grundar dessa antagande på är de två läroböckernas litterära urval, upplägg, och hur läroboksförfattarna använder sig av och förhåller sig till litteraturen. Som svensklärare bör jag vara medveten om att litteratur bygger på ett urval baserat på värderingar och föreställningar som påverkar elevernas inställning och motivation att vilja läsa.

1