EU och demokratiskt underskott – en experimentell studie om svenskar och stakeholdermodellen

Abstract

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats. Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida. Flera bedömare rekommenderar att EU utökar stakeholdermodellen för att åtgärda sitt legitimitetsproblem genom att uppmuntra till deltagande bland berörda parter i viktiga beslutsprocesser. Beroende på hur forskare ser på relationen mellan input- och outputlegitimitet ges förslaget olika omdömen. Genom den experimentella metoden undersöks i studien om införandet av modellen kan höja EU:s medborgerliga legitimitet. Resultaten visar att svenskar upplever att införandet av modellen i EU-beslutsprocesser leder till ökad legitimitet för beslutsprocesser och ökat förtroende för hur demokratin fungerar i EU, men inte till ökad legitimitet för beslut eller att det generella stödet för unionen höjs. Slutsatsen är att reformen är givande, men inte optimal. Den har stor potential att åtgärda det demokratiska underskottet och stärker den substantiella demokratin, men trots detta ökar inte legitimiteten för beslut eller det generella stödet. Fler undersökningar behövs dock för att med större säkerhet komma med policyrekommendationer till EU.