Livsberättelser om specialpedagogiska insatser till stöd. Elevers upplevelser och erfarenheter av självbild, tilltro att lära och av lusten och motivationens betydelse för att lära

Abstract

Syftet: är att ta reda på några elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och påverkat deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till föräldrar, lärare och kamrater påverkat och haft betydelse för deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande.

Teori: Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska män¬nis¬ko¬¬syn där människan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad. I vilket lärandet inte endast skapas av intellektuella resurser utan anses dess¬utom vara beroende av omgivningen. Där lärandet ses ske i samspelet mellan människor och kollek¬tiv. In¬om detta perspektiv är interaktion och kommunikation mellan människor centrala processer för läran¬det.

Metod: Studien utgår av en fenomenologisk livsvärldsansats med Merleau-Pontys filosofi, om att det är genom vår kropp vi är till-i-världen (Bengtsson, 2005). Ur vilken vi kommunicerar erfar och lär, där vi formas, utvecklas och förändras av såväl egna tankar om oss själva, som av andras uppfattningar och förväntningar på oss. I denna kvalitativa metod handlar det om att låta saker och ting få komma till tals. De som i denna studie har fått komma till tals är tre elever från grundskolans senare år 6-9. Jag har valt att utgå från den kvalitativa halvstrukturerade intervjun. Samt inspirerats av en hermeneutisk tolkning- och analysprocess ur vilken man försöker förstå och finna essensen, kvalitén, i det man av¬ser undersöka.

Resultat: En positiv självbild och en god tro på att lära visade sig i studiens resultat påverka och sti¬mulera eleverna att få erfara positiva känslor, som glädje, stolthet, säkerhet och mod. Vilket framkom gjorde att de vågade vara mer öppna för att lära. Samtidigt pekade studiens resultat på att en negativ självbild och tro på att lära påverkade dem till negativa känslor, som att inte ha mod att våga lära av rädsla för att göra fel och misslyckas. Elevernas lust visade sig i studien stimulera, som att väcka deras nyfikenhet, intresse och motivation till att vilja lära mer. Där ett positivt och stödjande förhållnings¬sätt av såväl föräldrar, kamrater och lärare hade stort inflytande i att påverka eleverna att bibehålla en positiv självbild. Av att tro sig om att ha och lita till sin förmåga att lära samt av att få erhålla lust och motivation. I studiens framkom också att oavsett i vilken undervisningsform i skolan eleverna hade sin undervisning var det viktigaste att få trivas, känna trygghet och delaktighet. Men samtidigt visade stu¬diens resultatet att den mindre lärgruppen var den undervisningsform, som bäst tog hänsyn till elever¬nas behov. Av att vara en lugnare lärmiljö med färre elever där de var lättare att koncentrera sig. Med större möjlighet till delaktighet genom att eleverna där gavs mer tid att tänka, att ställa frågor, fick mer hjälp, beröm och bekräftelse. Samt av att lärarna i den mindre lärgruppen hade en inlärningsmetod där de levandegjorde olika ämnen genom att berätta och visa. Dock framkom också en känsla av utan-för¬skap av att ingå i den mindre lärgruppen, som att inte få ingå i helklass med sina kamrater.