Formativ bedömning

Abstract

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används på högstadiet bland naturvetenskapslärare. Frågor som ställdes var: Går det att arbeta formativt som naturvetenskapslärare på högstadiet? I så fall: hur?, I vilken utsträckning arbetar naturvetenskapslärare formativt på högstadiet idag?, Kan man få ett mer lustfyllt lärande med hjälp av ett formativ arbetssätt? I så fall: hur?. Den tidigare forskningen visar att svenska naturvetenskapslärare ofta främst använder läroboken i sin undervisning; enligt företrädare för formativ bedömning bör boken endast användas som ett verktyg bland många. Flera exempel finns på diagnostiskt naturvetenskapligt material som uppfyller kraven på feedback som ställs av den formativa bedömningen. För att undersöka hur formativ bedömning används av naturvetenskapslärare på högstadiet har en enkätundersökning genomförts bland ett fyrtiotal lärare i hela Sverige. Svaren analyserades utifrån Black och Williams teorier om formativ bedömning. Analysen visar bland annat att läroboken sågs som viktig i planeringen av undervisningen och att nästan alla lärare tyckte det var svårt att hitta bra diagnostiskt material. Slutsatser som drogs var att lärare inte arbetade formativt enligt Black och Williams definition i någon större utsträckning. Däremot hade lärarna själva ofta en annan syn på formativ bedömning som de arbetade utifrån. För att det ska vara möjligt att arbeta renodlat formativt på högstadiet idag argumenterar jag för att det krävs strukturella förändringar i hur hela skolverksamheten bedrivs. Huruvida formativ bedömning kan leda till ett lustfyllt lärande går det inte att dra några slutsatser om utifrån enkätundersökningen på grund av ett stort statistiskt bortfall i denna fråga.