Inflytande – med eller utan kompetenser? Om lärares syn på elevers förmåga till att påverka undervisningen.

Abstract

Sammanfattning

Sedan slutet av andra världskriget har ett av skolans uppdrag varit att forma demokratiska medborgare och som ett led i detta har elevers rätt till inflytande över sin utbildning uttryckts i samtliga skollagar och läroplaner. Trots detta visar de undersökningar som gjorts de senaste decennierna att elevernas inflytande är mycket begränsat, särskilt inom matematikundervisningen. Syftet med detta arbete är att undersöka om en av anledningarna till detta kan vara att lärare anser att elever inte har tillräckliga kompetenser för att ha inflytande. Valet av kompetenser att undersöka motiveras av tidigare forskning, vilken även ger en samlad bild av elevinflytande som företeelse. Genom en webbenkätundersökning bland matematiklärare på Göteborgs gymnasieskolor har deras åsikter om elevernas kompetenser, dess betydelse för elevinflytande och lärarnas åsikter om elevinflytande synliggjorts. Det visar sig att lärare tycker att de flesta kompetenser har betydelse för elevernas inflytande, men däremot samstämmer inte de kompetenser lärarna värderar högst med de som har starkast samband med att öppna upp för elevinflytande. Vidare är sambandet mellan inställning till inflytande och att öppna upp för det i undervisningen relativt lågt. En orsak till detta skulle kunna vara att lärarna följer styrdokumentens krav på elevinflytande, trots att de egentligen inte tycker att eleverna är tillräckligt kompetenta. Undersökningens resultat tyder på att elevernas kompetenser troligen inte är den största anledningen till det bristfälliga inflytandet. Vidare visar det sig att några av de kompetenser som lärarna värderar högst också är de som lärarna själva har störst möjlighet att påverka, vilket betyder att vi lärare har ett stort ansvar när det gäller att skapa goda förutsättningar för elevinflytande.