Lagercentralisering inom distributionslogistik - Hur påverkas transportutförandet?

Abstract

Godstransporter är nödvändiga för att underhålla industri, näringsliv och konsumtion, och för att samhället ska fungera är det således viktigt med effektiva logistiklösningar. En genomgående trend bland företag är att centralisera sina lagerstrukturer. Ett distributionssystem kan vara uppbyggt på flera olika sätt och bestå av olika terminaler och länkar. Genom att reducera antalet lagringspunkter till ett centralt lager kan strukturen förändras Att minska antalet lager kan leda till stordriftsfördelar och sänkta marginalkostnader per lagerbehandlad enhet. Om en lagercentralisering, genom höjningar av fyllnadsgrader, utnyttjas effektivt kan antalet utförda fordonskilometer sänkas. Resultatet kan dock bli det motsatta: en ökning av antalet utförda fordonskilometer. En ökning av antalet fordonskilometer är inte eftersträvansvärt då det förstärker de negativa effekter som godstransporter bidrar med. Studiens syfte är att undersöka och analysera hur transportutförandet påverkas av en lagercentralisering. För att analysera detta har fyra hypoteser utformats. Den första hypotesen säger att en centralisering av lagerverksamheterna kommer att innebära en ökning av antalet utförda fordonskilometer när godsvolymerna ökar. Den andra säger att antalet utförda tonkilometer kommer att öka. Den tredje menar att fordonens genomsnittliga fyllnadsgrader kommer att öka. Den fjärde säger att antalet utnyttjade fordon kommer att minska. Ett distributionssystem kan vara uppbyggt på flera olika sätt och bestå av olika terminaler och länkar. Genom att reducera antalet lagringspunkter till ett centralt lager kan strukturen förändras. Genom att utgå från ett hypotetiskt transportnätverk, med fem olika godsvolymnivåer, kommer studien att behandla ett före‐ och efterscenario. Förescenariot utgörs av ett decentraliserat upplägg, med tre depåer, och ett efterscenario med en centralisera depå. Studiens hypotetiska aktör hämtar upp gods från tio avsändare, terminalbehandlar godset och levererar det till tio mottagare. För att genomföra detta används en manuell ruttplaneringsmetod: Clarke och Wrights besparingsmodell. Besparingsmodellen, som applicerats i den här studien, utgår från en startlösning med direkttransporter. Genom att optimera detta upplägg uppnås stora fördelar. Ett positivt resultat uppnås även när den decentraliserade strukturen centraliseras. Studiens resultat tyder på att en centralisering innebär positiva resultat vid nästan samtliga godsvolymer.