På vilka grunder planerar lärare sin matematikundervisning – En studie om hur tre lärare planerar sin matematikundervisning i år 1.

Abstract

Efter erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upptäckt att matematikundervisningen i skolan kan se avsevärt annorlunda ut beroende på vilken skola man undervisar på. Vi ville undersöka vilka utgångspunkter olika lärare har när de planerar sin undervisning. Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka hur tre lärare planerade sin matematikundervisning i år 1, samt att genom elevdiagnoser se om lärarnas bild av elevernas individuella kunskaper överensstämde med verkligheten.

Som metod har vi använt oss av intervjuer med lärare och diagnoser av elevers kunskaper. Vi har valt att diagnostisera eleverna med skolverkets material Diamant. Vi valde att genomföra förkunskapsdiagnosen AF samt AG 1 som behandlar additioner och subtraktioner inom talområdet 0-9.

Två av lärarna var relativt läromedelstyrda och följde upplägget i läroboken medan den tredje läraren arbetade utan lärobok. Vi såg en koppling mellan lärarnas planering och elevernas diagnosresultat. De två lärarna som följde lärobokens upplägg ansåg inte att en terminsplanering för år 1 var nödvändig, medan den tredje läraren som arbetade mycket konkretiserande planerade upp hela terminen med syfte och mål för varje delmoment. Resultatet från diagnoserna visade att elever vars lärare hade en välstrukturerad terminsplanering också uppvisade ett godare resultat på diagnosen.

Även om vår studie inte ger en generell bild över hur olika lärare bedriver sin undervisning anser vi ändå att det krävs en strukturerad planering. Denna planering ska vara utformad för både elever och lärare i syfte att uppnå de nationella målen för matematikämnet.