Sång i grundskolans senare år- En fenomenografisk studie över musiklärares syn på sång

Abstract

Syftet med studien är att undersöka sex musiklärares syn på sång i musikundervisningen för årskurserna 6-9. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor:

Vilken roll har sången i lärares musikundervisning?

Hur resonerar lärare kring den eventuella problematik som kan innebära hinder för sångliga aktiviteter?

Vilka positiva effekter anser lärare att sång kan medföra beträffande elevernas utveckling?

Vi har utgått från en fenomenografisk forskningsansats då vi har velat få fram lärares uppfattning om sångämnet. Utifrån denna ansats valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med sex aktiva musiklärare i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultatet från dessa intervjuer genom att gruppera de uppfattningar som framkommit i skilda beskrivningskategorier. Resultatet visar på att lärarna upplever att sången har många roller att spela samt att de finner ämnet viktigt. Dock framkommer det att det finns en viss problematik som gör att lärarna kan finna det svårt att använda sig av sången i större utsträckning. Den tidigare forskning vi använt oss av behandlar sångämnets position i den svenska skolan och hur den har förändrats. Vi har även nyttjat litteratur rörande den fysiologiska aspekten av rösten samt hur sång kan påverka den personliga utvecklingen och identiteten.

Vi anser att vår studie är av relevans för vår kommande profession då de uppfattningar som framkommit i undersökningen är värdefulla ur en didaktisk synvinkel. Sången är och kommer att förbli en stor del av musikämnet och som musiklärare anser vi att det är vår skyldighet att besitta de verktyg som krävs för att främja även denna del av musikämnet. Eftersom detta är en studie baserad på intervjuer med musiklärare verksamma i dagens skola kan denna kunskap vara av vikt för blivande musiklärare då det kan medföra att man erhåller en beredskap inför vad sångämnet i de högre årskurserna kan innebära.