Vad händer sen då? - En studie om arbetet med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan i Västra Götaland

Abstract

SAMMANFATTNING Denna studie har genomförts i syfte att undersöka i vilken utsträckning kommuner inom Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan. Vår avsikt har också varit att se hur aktörer på kommunerna resonerar kring eventuella problem och nytta med uppföljning. Detta mot bakgrund av att tidigare forskning på området visat att uppföljning av miljöbedömda planer inte genomförs i någon större utsträckning idag. I internationell litteratur om miljöbedömning framhålls uppföljning genomgående som en av miljöbedömningsprocessens svagaste punkter och behovet av empirisk forskning om hur uppföljning fungerar i specifika kontexter är stort. I vår studie har vi avgränsat oss till att studera uppföljning av detaljplaner och har arbetat utifrån följande frågeställningar: 1. Hur många kommuner i Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan? Hur ser kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning ut bland aktörer iblandade i planeringsprocesser på kommunerna? 2. I vilken omfattning sker arbete med uppföljning på kommunerna, hur är uppföljningen organiserad och utformad? 3. Vad ser aktörerna på kommunerna för eventuella problem och eventuell nytta med uppföljning? För att besvara dessa frågeställningar har vi utfört en enkätundersökning på de tjugo kommuner i Västra Götaland som arbetat med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner och därför eventuellt har erfarenhet av uppföljningsarbete av detaljplaners betydande miljöpåverkan. För en fördjupad förståelse genomfördes även intervjuer med aktörer på tre av de kommuner som deltog i enkätundersökningen. Som komplement till detta gjordes dessutom en granskning av elva MKB-dokument tillhörande miljöbedömda detaljplaner. Resultatet av studien visar att antalet kommuner som arbetar med uppföljning i Västra Götaland är få. Av de tjugo kommuner som blev tillfrågade att delta i undersökningen, deltog sexton kommuner, och av dessa är det endast fyra som svarat att de i dagsläget gör eller har gjort uppföljning av den betydande miljöpåverkan för sina miljöbedömda planer. Kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning bland aktörerna iblandade i planeringsprocesser på kommunerna är blandad men ändå relativt hög då över hälften av respondenterna anser att de känner till kraven ”ganska väl” eller ”mycket väl”. Vidare visar studiens resultat att omfattningen av kommunernas uppföljningsarbete inte är särskilt stor. Organiseringen av uppföljningsarbetet framstår hos flertalet kommuner som problematisk. De problem som flest aktörer nämner är brist på resurser. Flera aktörer ansåg även lagstiftningens vaghet och otydlighet samt det stora antalet aktörer som är inblandade i planprocessen vara problematiskt för genomförande av uppföljning. Trots problematiken visar resultatet att de flesta av respondenterna anser att det finns en nytta med uppföljning. Respondenterna anser att nyttan med uppföljning bland annat är att det bidrar till en erfarenhets- och kunskapsåterföring som är värdefull för framtida projekt.