Sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård av patienter i livets slutskede.

Abstract

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede. Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skall vägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vi beskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley’s föreslagna teori om etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress. Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och ”meningslös” vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskede kunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor och närstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informerade om patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskan kände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att hon blockerade sina känslor. Sjuksköterskan upplevde även en känsla av att inte ha tillräckligt med inflytande i frågor och beslut i vård i livets slutskede. Meningslös vård, eller ”futile care”, var situationer i vilka sjuksköterskan upplevde att patienten fick utstå onödigt lidande på grund av livsuppehållande åtgärder då sjuksköterskan upplevde att denne istället skulle ha palliativ vård. Diskussion: Mary Corley’s (2002) föreslagna konceptteori går att applicera på moraliska och etiska dilemman vid vård i livets slutskede. Det går att identifiera gemensamma nämnare som ger ökad moralisk kompetens och därmed ett skydd mot den negativa etiska stressen. Vi konstaterar att sjuksköterskans formella kompetens och moraliska värderingar kan resultera i att hon upplever etiskt betingad stress i situationer då hon hindras i utförande av vad hon anser är moraliskt korrekta handlingar. Konklusion: Sjuksköterskor upplever etiskt betingad stress i vård av patienter i livets slutskede på grund av kommunikationsbrister med närstående och läkare, i situationer då sjuksköterskan upplever att hon inte har tillräckligt med inflytande att kunna påverka frågor och beslut relaterade patienten som befinner sig i livets slutskede, samt då hon upplever att en patient får ”meningslös” vård och utsätts för onödigt lidande och livsuppehållande åtgärder i palliativt skede. Etiskt betingad stress ledde till känslor av osäkerhet, oro och otillräcklighet och kan i det långa loppet resultera i känslomässig utmattning och utbrändhet. Mary Corley’s föreslagna teori om moraliska koncept som inverkar på hur etiskt betingad stress uppfattas, anser vi är relevant utifrån vårt resultat. Teorin behöver dock prövas och utvecklas för att i framtiden kunna leda annan forskning i ämnet, vilket kan resultera i ökad kunskap och utvecklande av relevanta strategier för att hantera och undvika etiskt betingad stress i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.