Barns relationsprojekt i förskolan

Abstract

Syftet med studien är att undersöka barns arbete med att ordna sin sociala tillvaro på förskolan, jag vill därmed studera hur förskolebarn gestaltar och upprätthåller sina kamratrelationer. Ett delsyfte är också att analysera inneslutande och uteslutande handlingar inom ramen för barnens relationsarbete. Ett annat delsyfte är att titta på vilken roll förskolans rutiner och regelverk spelar i förhållande till barnens sätt att ordna sin sociala tillvaro.

Jag har genomfört en etnografisk studie där jag valt observation som metod. Under observationerna fokuserade jag barnens aktiva samspel. Observationerna har jag kompletterat med sociometriska skisser över vart barnen valt att sätta sig vid samlingen och vid matsituationerna.

I analysen fokuserade jag speciellt två relationsprojekt, det ena bestående av en pojke och flicka i det andra av tre flickor. Jag kom fram till två gestaltningsmönster i varje projekt. Pojken och flickans relationsprojekt gestaltades genom mycket fysisk närhet. De vistades oftast i samma rum och höll varandra i handen. Pojken kramades och pussades ofta, han var mer drivande än flickan i relationsarbetet. Pojken verkade se andra barn som tog kontakt med flickan som hot och försökte på olika sätt utesluta andra från projektet. Flickornas relationsprojekt gestaltades till stor del av att de delade en gemensam lekvärld med dockor från en TV-serie. De använde koderna i leken som bindande kitt i gruppen men också för att utesluta barn de inte ville ha med i leken. Deras projekt gestaltades också av en vilja att komma överrens vilket ledde till många långa diskussioner. Generellt kunde jag se att många barn på avdelningen använde de olika rutinmomenten för relationsarbete.

Det känns ytterst relevant att pedagoger får kunskap om mekanismerna i barns relationsprojekt, bland annat eftersom barnen ofta använde vuxeninitierade rutinmoment för att visa vilka i gruppen de tyckte om och då ändrade momentens innebörd.