Behandlaren, familjen och systemet. En kvalitativ studie om familjebehandlarens syn på sin roll och på sitt sätt att förhålla sig till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemet.

Abstract

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser på sin roll och på sitt sätt att förhålla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrån familjebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren väljer att arbeta med och på vilket sätt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemet som bildas mellan behandlare och familj. Vår intention är även att undersöka hur terapeuten upplever sin roll i systemet och i dess förändringsprocess. Vi har i uppsatsen utgått från fyra frågeställningar: Hur ser familjebehandlaren på vilka som ska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhåller sig familjebehandlaren till familjen och dess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll som behandlare i det terapeutiska systemet utifrån funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll i förändringsprocessen och hur förändras den under processens gång? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlare som arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat har analyserats utifrån ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrån ett maktperspektiv. Det resultat som är mest framträdande i studien är att familjebehandlarna i flera fall är reflekterande kring sin roll och sitt förhållningssätt i arbetet. De är medvetna om sin roll i det terapeutiska systemet på så vis att de kan beskriva hur de är styrande, hur de positionerar sig och vilken funktion de har gentemot familjen. De anpassar sig på olika sätt efter den hjälp som familjen söker och efter hur processen utvecklar sig. Informanterna har en positiv syn på sin egen förmåga att förändra och uttrycker på ett medvetet sätt hur de ser på sin roll i förändringsprocessen. Alla informanter anser att relationen till familjen är central i arbetet. Deras åsikter skiljer sig dock åt gällande relationens betydelse för förändringsarbetet, då en av dem ser relationen som avgörande medan en annan ställer sig frågande till om det måste vara så i alla lägen. Informanterna visar att de reflekterar över hur de förhåller sig till män respektive kvinnor, men de flesta uppger dock att detta är något som ofta sker omedvetet i arbetet. En informant uttrycker svårigheten med att veta hur denne ska förhålla sig till homosexuella föräldrapar. Informanterna beskriver även den makt som de har i förhållande till familjerna. Det handlar om när makten är framträdande och hur den hanteras. De berör makten i språket, expertrollen, den professionella positionen och anmälningsplikten. För att minska den egna makten tar informanterna upp betydelsen av att dialog, tydlighet och öppenhet.