Går kunskapssyn över?

Abstract

Bakgrund I Sverige finns ungefär två och en halv miljon elever. Vad dessa ska lära sig i skolan och vilka krav som är rimliga att ställa på dem efter avslutade grundskolestudier är ett ämne som diskuteras flitigt. Skolan har sedan länge ett uttalat kunskapsuppdrag som tillsammans med ett fostrans- och demokratiuppdrag under de senaste decennierna vuxit sig allt starkare. Det finns självfallet en inte obetydlig politisk fördel i vara den som definierar vilken kunskap som är viktig i skolan. Kanske är det därför som vi ofta låter bli att fråga: Hur ser elever på skolans kunskapssyn?

Syfte Syftet är att studera grundskoleelevers uppfattning av skolans kunskapssyn. Jag vill också undersöka om och i så fall hur de elevers uppfattningar kan variera före och efter planerade skolövergångar.

Frågeställningar 1. Hur kan elever uppleva skolans kunskapssyn? . Hur kan elever uppfatta sitt egna inflytande i skapandet av skolans kunskapssyn? 3. Upplevs elevers kunskapssynen förändras vid planerade skolövergångar?

Metod En kvalitativ metod bestående av gruppintervjuer användes. Totalt intervjuades tolv elever i skolår fem och tolv elever i skolår sju. Informanterna antingen står inför eller har nyligen genomgått en planerad skolövergång inom ett och samma utbildningsområde.

Resultat Jag har funnit att det finns en stor variation i hur elever i grundskolan uppfattar skolans kunskapssyn. Ur de gruppintervjuer jag har genomfört har jag upptäckt ett mönster med tre övergripande varianter av uppfattningar: att skolan är till för att förbereda eleverna inför kommande utbildningar och framtida yrkesval, att skolan är en förberedelse för vuxenlivet och att skolan är en arena för personlig utveckling. Detta är tre grupper med olika uppfattningar av skolans syfte och i förlängningen även skolans kunskapssyn. Utöver de tre övergripande typer av uppfattningar har jag märkt att informanternas uppfattningar av elevinflytande följer andra mönster. Dels finns önskningar om inflytande som baseras på någon typ av konflikt och dels finns önskningar om inflytande (primärt över didaktiska beslut) som inte tar sin utgång i någon typ av konflikt.

Sida