Strategier och strategiuppföljning i kunskapsintensiva företag. En studie av svenska srkitektbyråer

Abstract

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och en alltmer långtgående automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats från de renodlade tillverkningsindustrierna till service- och tjänstenäringarna, i vilka det intellektuella kapitalet ofta är en viktig hörnsten. Med denna förändring har kritiska röster höjts angående att teorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte täcker in de villkor som kunskapsintensiva företag arbetar under. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur svenska arkitektbyråers strategier återspeglar det i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byråerna arbetar med ekonomistyrningsmässig strategiuppföljning. Studien syftar även till att klarlägga huruvida, och i sådana fall på vilket sätt, denna ekonomistyrningsmässiga uppföljning skulle kunna utvecklas. Metod: En deskriptiv forskningsansats har använts för att tillgodose studiens forskningssyfte. Resultatet understöds av kvalitativ data av såväl primär som sekundär karaktär. Primärdatan har i första hand inhämtats genom intervjuer med företrädare för svenska arkitektbyråer medan sekundärdatan till stor del härstammar från forskningsartiklar. Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig på teorier rörande strategiformulering, intellektuellt kapital, kunskapsspridning samt prestationsmått som ekonomistyrningsverktyg. Resultat: De undersökta arkitektbyråerna har inga genomarbetade strategidokument eller tydligt formulerade strategier. Istället arbetar de utifrån olika kärnvärden. Samtidigt finns en tydlig diskrepans mellan vad arkitektbyråerna lyfter fram som väsentligt i sina respektive verksamheter och vad som de facto mäts och följs upp. Samtliga studerade byråer lyfter fram de immateriella tillgångarna och humankapitalet som de mest betydelsefulla för verksamhetens lönsamhet men uppföljningen sker nästan uteslutande med finansiella nyckeltal. Författarna ser stor nytta för arkitektbyråerna med att mer aktivt övervaka, utveckla och bygga det intellektuella kapitalet genom att implementera och använda sig av det balanserade styrkortet eller Intangible Asset Monitor.