langue.doc, en konferens för doktorander med avhandlingsämnen med språkvetenskaplig inriktning inom moderna språk, klassiska språk och allmän språkvetenskap, ägde för första gången rum den 22 november 2003. Idén till denna den första i en – förhoppningsvis lång – rad språkvetenskapliga doktorandkonferenser vid Göteborgs universitet, kom upp efter att vi på var sitt håll deltagit i samt varit med om att organisera liknande konferenser i andra delar av världen. Varför inte införa en liknande tradition på hemmaplan? Responsen från en generös fakultetsnämnd, forskarutbildningsansvariga och inte minst doktorandkolleger blev minst sagt god. Resultatet blev en heldagskonferens med fjorton anmälda föredrag från både Göteborgs och andra universitet, samt en mycket uppskattad plenarföreläsning av professor Östen Dahl, Stockholms universitet. En del av föredragen publiceras här i artikelform. Utöver de kolleger som ställde upp med sin kunskap i form av föredrag, vill vi även rikta ett varmt tack till Elisabet Engdahl, för stöd på vägen och rådig problemlösning, samt till Elisabeth Gustawsson, Fatima Idris och Malin Petzell, som har varit med under hela planerings- och genomförandeprocessen.
Dessutom vill vi gärna tacka alla dem som så vänligt ställde upp som granskare.
För innehållet i artiklarna ansvarar varje författare.
Göteborg, i april 2005
Maia Andréasson Susanna Karlsson

Senaste titlar

  • Översättning av dold anföring från svenska till franska i verk från förra sekelskiftet 

    Jansson, Kristina (2003)
    Det är ett känt problem att skillnader mellan litterära traditioner och språkliga strukturer gör att vissa förändringar sker när ett litterärt verk översätts, men vad kan det få för konsekvenser för den narratologiska ...
  • Engelska översättningsmotsvarigheter till de svenska orden hit/dit 

    Nilsson, Ingrid V (2003-11)
    Av intresse för studiet av översättning och dess problematik är granskning av språkspecifika uttryck. Denna undersökning koncentrerar sig på frågor beträffande översättningar mellan engelska och svenska av de svenska ...
  • Villkor på informationsberikning i dialog 

    Ericsson, Stina (2003-11)
    När vi kommunicerar med varandra gör vi det i ett visst sammanhang, en viss kontext, och detta framträder i våra språkliga meddelanden på en rad olika sätt. Det jag presenterar här handlar om ett av dessa sätt, som jag ...
  • Det sammansatta reklamspråket 

    Korpus, Einar (2003-11)
    Av någon anledning saknas än så länge en grundlig undersökning av modernt svenskt reklamspråk. Den senaste avhandlingen i ämnet kom för snart 30 år sedan, och i den behandlas material från 50- och 60-talen (Pettersson ...
  • Du sparar till din pension. Språket i det nya svenska pensionssystemet 

    Ohlsson, Claes (2003-11)
    Sveriges pensionssystem har förändrats kraftigt sedan införandet av det som kallas den allmänna pensionen år 2000. Vid sidan av pensions-systemets traditionella fördelningssystem finns nu också ett fonderat system där ...
  • Rood eller groen? Om den interna ordföljden hos verbkomplex i bisatser i modern nederländska 

    Arfs, Mona (2003-11)
    Modern nederländska har, till skillnad från modern tyska, i princip fri variation i den interna ordföljden hos verbkomplex i bisats. Såväl Ik weet dat hij de brief heeft gelezen som Ik weet dat hij de brief gelezen heeft ...
  • What is the function of the pre-prefix in Kagulu? 

    Petzell, Malin (2003-11)
    This paper deals with the noun class prefixes of Kagulu and, more specifically, the pre-prefix. The paper constitutes a part of a dissertation in progress called ‘A linguistic description of Kagulu’. This description is ...
  • Översättning av passiva konstruktioner 

    Vandeput, Hilde (2003-11)
    Passivum är ett lingvistiskt fenomen som ofta behandlas - ur olika perspektiv - både i artiklar och monografier. Utifrån ett kontrastivt perspektiv arbetar jag med att undersöka vilka möjligheter som finns för att översätta ...
  • VS-satser och subjektsutelämning i svenskan 

    Magnusson, Erik (2003-11)
    I likhet med övriga germanska språk, engelskan undantagen, brukar svenskan räknas till V2-språken. Med detta avses att det finita verbet kommer på andra plats i påståendesatsens inledning. Emellertid förekommer det att ...