Jag är ingen loser! En undersökning av attityder till ämnet svenska som andraspråk hos elever och lärare på två gymnasieskolor

Abstract

Denna uppsats handlar om attityder till ämnet svenska som andraspråk. Som verksam lärare på en gymnasieskola har jag många gånger mötts av negativa attityder till ämnet från både kollegor, skolledare och elever. Attityderna har många ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser på ämnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser på dem som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka attityder några lärare i svenska som andraspråk och deras elever har till ämnet svenska som andraspråk i två gymnasieskolor i Dalarnas län. Förutom själva attitydundersökningen vill jag ta reda på vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för ämnet, samt om man kan se något samband mellan lärarnas och elevernas attityder och hur ämnet har organiserats på skolorna. För att få svar på dessa frågor har jag valt att använda två olika metoder. Först har en enkät skickats till skolledare där de har ombetts att svara på frågor om hur ämnet svenska som andraspråk har organiserats på deras skolor. Efter detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och fyra elever. Intervjuerna har spelats in och dessa har sedan analyserats. Resultaten från min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade är positivt inställda till ämnet svenska som andraspråk, men att det råder en stor brist på kunskap om ämnet i skolan. Endast en liten del av andraspråkseleverna på de undersökta skolorna deltar i undervisningen i svenska som andraspråk. På en av skolorna finns inget informations-material om ämnet, medan den andra skolan har i avsikt att ta fram ett sådant material inom en snar framtid. Studien visar också att majoriteten av de intervjuade lärarna inte har någon formell ämnesbehörighet att undervisa i svenska som andraspråk, vilket också speglar den allmänna bilden som framkommit i andra undersökningar och kartläggningar av ämnets status i Sverige. Min studie visar också att det finns olika sätt att organisera ämnet svenska som andraspråk på de skolor som jag undersökt, och att själva organisationsmodellen i alla fall till en viss del påverkar attityderna till ämnet.