Finns det något samband mellan andraspråksinlärares uttal och stavning i svenska? – en undersökning om hur uttal och stavning påverkar varandra

Abstract

I denna uppsats undersöks en grupp andraspråksinlärares uttal och stavning för att se om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning i svenska. Det är elevernas hantering av vokaler, tje-ljud, sje-ljud, ng-ljud samt i några fall hantering av r/l i uttal av olika ord som undersöks och jämförs med elevernas stavning av samma ord. Elva elever som går i en förberedelseklass år 7-9 medverkar i studien och eleverna har varit i Sverige mellan 7 månader och 4 år. För att undersöka om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning har en diktamen som innehåller de språkljud som är intressanta i undersökningen använts som metod. I tillägg till det har eleverna fått tala och skriva fritt med hjälp av bildsekvenser. Eleverna har spelats in på band när de läst upp diktamen och när de talat fritt. Vid samma tillfälle har eleverna skrivit diktamenstexten och texten till bildsekvenserna. Tillsammans ligger detta till grund för den analys som gjorts för att se hur uttal och stavning påverkar varandra. Resultatet har sammanställts i tabeller som visar på vilket sätt eleverna uttalar ord avvikande och hur de stavar samma ord. Studien visar att det finns några samband mellan avvikande uttal och stavning genom att en del av eleverna stavar vissa ord på samma sätt som deras avvikande uttal. Dock visar undersökningens resultat främst att de flesta ord som har felstavats, har stavats på något annat avvikande sätt. Dessutom uttalas många av orden rätt men stavas fel. Felstavning av orden beror alltså inte alltid på ett avvikande uttal, utan det kan istället antas bero på att eleverna ännu inte har lärt sig vissa av de svenska stavningsreglerna.