Rökprevention bland etniska minoritetsgrupper

Abstract

Bakgrund: Den årliga dödsiffran i världen på grund av tobak är över fem miljoner människor. Sverige har bland den lägsta rökprevalensen i världen, men är den utbredd bland mindre gynnade socioekonomiska grupper och är en av de främsta orsakerna till ojämnlikhet i hälsa. Syfte: Att beskriva rökprevalensen i områden med hög andel invandrare i Västra Götaland samt undersöka existerande kunskap angående rökprevention bland etniska minoritetsgrupper. Metod: Deskriptiv presentation av kvantitativa andrahandsdata, samt en allmän litteraturöversikt. Resultat: Informationen angående prevalensen uppdelat efter etnicitet med hänsyn till andra faktorer var bristfällig. Sex grupper kategoriserat efter födelseland kunde presenteras efter att ha slagit samman data från fyra år. Resultatet tyder på stora skillnader mellan de olika grupperna samt könen emellan. De grupper som röker mest är män och kvinnor från övriga norden, män från Asien och Sydamerika. De lägsta siffrorna finner vi hos de afrikanska och asiatiska kvinnorna. Det finns mycket lite forskning gjord som utvärderat effekten av rökinterventioner bland etniska minoritetsgrupper. Tillgängligheten till rökstoppshjälp varierar mellan olika etniska grupper. Resultatet visar även på svårigheterna med ämnet. Diskussion: Skillnader i rökprevalens mellan grupper ger vid jämförelse av kunskap om etniska gruppers attityder gentemot rökning en indikation på att de utöver härkomst även kan vara faktorer i området som påverkar om man röker eller inte. Att upptäcka eller visa på fasta samband mellan rökning och en viss etnisk tillhörighet har hittills inte kunnat göras. Det finns komplikationer med omkringliggande faktorer i varje kontext som självfallet påverkar utfallet.